Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

En central tanke med skolgÄngen Àr att nÄgon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska Àga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolÀmnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergÄngar. I uppsatsen stÀlls frÄgan huruvida nÄgon sÄdan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare Är och gymnasieskolan inom ett specifikt skolÀmne, nÀmligen religionskunskapen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har material samlats utifrÄn tre olika datakÀllor, nÀmligen intervjuer, examinationer och lÀroböcker. DatakÀllorna har samlats in frÄn tre religionslÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är och tre religionslÀrare som undervisar i religionskunskap A pÄ gymnasieskolan.

SkiStar Àger flera skidanlÀggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidÄkning mot den svenska grundskolan för att pÄ lÄng sikt bygga upp ett intresse för utförsÄkning. MÄnga tidigare generationer i Sverige har vÀxt upp med skidÄkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har mÀrkt att utförsÄkningen nu för tiden utsÀtts för allt hÄrdare konkurrens frÄn mÄnga nya sysselsÀttningar vilket oroar. Debatten om hÄrdare tolkningar av skollagen vad det gÀller hur skolorna fÄr ta ut avgifter av eleverna Àr ocksÄ ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser pÄ sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje lÀn i Sverige.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.

Syftet med examensarbetet Àr att redovisa nÄgra av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnÄ mÄlen i grundskolan pÄ grund av att de har mÄngkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger Àven till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien Àr gjord i form av en enkÀtundersökning pÄ Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels pÄ kommunen samt pÄ nÄgra av de olika projekten kommunen erbjuder.

Uppsatsen behandlar grÀnslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgÄr ifrÄn konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vars rÀttsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som Àven kommit att visa pÄ ett oklart rÀttslÀge inom den europeiska konkurrensrÀtten. Den praxis som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande stÀllning. Fallen Àr intressanta för de visar svÄrigheten med just dessa ÄtgÀrder dÄ det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns nÄgot reglerat för en sÄdan situation. Detta eftersom det för en tillÀmpning av art 101 krÀvs ett samarbete mellan minst tvÄ företag och för en tillÀmpning av art 102 krÀvs att det berörda bolaget Àr marknadsdominerande.