Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?MetodStudien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet.

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framställningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.