Medhjälpar-AI blir allt mer vanligt i dagens spel och främst används de som substitut till en mänsklig spelare i spel med olika typer av samarbetslägen. Det finns med andra ord ett behov att utforska detta område, både när det gäller olika AI-tekniker och metoder för förbättring av hur medhjälpar-AI:n upplevs. Genetiska algoritmer är en AI-teknik som simulerar evolution, vilket är användbart i flera områden. Det här arbetet undersöker om genetiska algoritmer kan fungera som basis till en medhjälpar-AI som anpassar sig efter spelarens prestation i realtid.Experimentmiljön som används är ett enkelt actionspel, där en spelare tillsammans med medhjälpare ska samla poäng. Beroende på en medhjälpares poäng i förhållande till spelaren, ändrar medhjälparen skicklighetsnivå dynamiskt under spelets gång.Utvärderingen visar att genetiska algoritmer fungerar bra som utgångspunkt till ändamålet.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att använda sig för mycket av email istället för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mängder email varje dag inom organisationer, men många organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. Därför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs på Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. Vi har genomfört tio intervjuer på en av avdelningarna på fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email är den vanligaste kommunikationsvägen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anställda på det undersökta företaget.Slutsatsen blir därmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem går att minimera genom att behandla email på rätt sätt. Som ett hjälpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Arbetet behandlar en uppsättning verk som består av sammanlagt 37 illustrationer där jag medvetet använder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktärer.För att hinna genomföra arbetet begränsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktärer, ond respektive god. Den första delen av arbetet består av enbart persongestaltningar, alla gjorda i gråskala. I den andra delen är de gjorda i färg och innefattar även symbol- eller händelsebeskrivande bakgrunder.Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer från tillämpad kognitionsforskning. Det gäller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshållning och proportioner för att gruppera människor i vad vi tror är meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement ? särskilt när det gäller ansiktsuttryck ? vi då tar speciellt intryck av.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Kommunikation kan definieras på en mängd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvå typer; formell och informell kommunikation. Både den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie är att inbördes jämföra de två typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen påverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras på litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i Stockholmsområdet.Efter genomförd studie framgår det att teorin och praktiken är generellt enade i fråganom vilka för- respektive nackdelarna är med formell samt informell kommunikation.Vidare är även synen på den informella dialogens påverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar på en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan påverka en organisation både positivt och negativt, således bör det ligga i ett företags intresse att ta hänsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Det finns många olika källor där man kan få information om sårbarheter i routrar och switchar. Mängden information gör det dock svårt att på ett enkelt sätt ta reda på vilka tillverkare som drabbas och vilken typ av sårbarheter man hittar i nätverksutrustning. Därmed är det också svårt att veta hur man ska skydda sin utrustning mot attacker.I detta examensarbete analyseras ett antal befintliga sårbarheter i routrar och switchar. Dessa sårbarheter har valts ut genom att i National Vulnerability Database söka på orden ?router? och ?switch?.

Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem.

Den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar ställer krav på behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svårt att behandla ungdomar, och det finns få empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att få ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i åldern 19?22 år som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonårstiden.

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrävande uppgifter, vilket lett till större fokus på användningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder är ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den måste anpassas för att ge optimal hjälp och vägledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och används inom ett företag, samt vilka problem som är förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte används i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sämre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och därför finner vi det intressant att undersöka någon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krävs för att lösa uppgifter ur en lärobok på gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i läroboken med hjälp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen går uppgifterna att imitera från läroboken eller så behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger på de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att på ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den där givna lösningsproceduren.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för satir.

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.