Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Syfte: att kartlägga hemtjänstpersonalens kunskaper om diabetes och diabetesrelaterade läkemedel, agerandet i vissa specifikt beskrivna sjukdomssituationer samt kunskaper om för verksamheten gällande delegeringsrutiner.Metod: Studien genomfördes med en strukturerad enkät som innehöll frågor om diabetes, diabetesrelaterade läkemedel, hemtjänstpersonalens handlande vid vissa specifikt beskrivna sjukdomsfall samt frågor om för verksamheten gällande delegeringsrutiner. Totalt delades 120 enkäter ut till hemtjänstpersonal i tre olika kommuner. En svarsfrekvens på 70% erhölls. Resultat: De största bristerna i hemtjänstpersonalens kunskaper handlade om läkemedel och insulinpreparat. Personalen hade inte heller helt klart för sig skillnader mellan typ 1 och typ 2 diabetes.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Diabetes mellitus is an endocrine disorder affecting a range of different mammals, including dogs, cats, horses and humans. Worldwide, 347 million people have diabetes, and the disease is an increasing burden on the world?s poorest countries. The disease is characterised by chronic hyperglycaemia and afflicted individuals experience increased thirst, polyuria and weight loss, sometimes despite increased appetite. Diabetes mellitus is either insulin dependent or non-insulin dependent.