Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.

I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna.

Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.