CAD-samordning eller ?digital samordning?, används inte endast inom byggbranschen. Alla stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling kräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutveckling som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer problematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förstå att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relaterad information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Detta arbete undersöker hur föränderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration från den japanska föreställningen om rummet som en föränderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som ständigt förändras och byter skepnad i människans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke när jag påbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för föränderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för föränderlighet kan genom att deras identitet och karaktär skiftar och förändras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats där skilda synsätt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som föränderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Uppsatsen behandlar ett urbant gränsområde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det även i det urbana rummet finns gränser. Gränser som inte är tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda områdena för studien är barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De båda barriosen/kvarteren angränsar till varandra, men skiljs ändå åt av den stora avenyn Paral?lel.

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

I jordbruksverkets marknadsöversikt från 2013 anmärker författarna en viss problematik som tycks gälla för krukväxtproduktionen. Ser man till antalet sålda produkter visar statistiken att produktionen av krukväxter minskat med 31 % sedan 1999, och det är inget som helt kompenserats genom ökad import. Faktumet är att utbudet av krukväxter ser ut som det gjorde för tio år sedan. Detta tycks bero på att efterfrågan är lägre hos konsumenterna. Anledning till detta är svårt att fastställa, det finns inte tillräckligt med data som styrker hur konsumtionen faktiskt har utvecklats.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

This paper will discuss the proposed reintroducing of a final degree in upper secondary school. In a public government inquiry that was released in March 2008 a proposal about reintroducing a final degree in upper secondary school was presented. A final degree has not been a part of the upper secondary school science 1968. Why was the system with a final degree abounded and why do the government want to reintroduce it?Research in pedagogy has through the years presented numbers of theories about assessment.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Detta är ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begränsats genom att denna uppsats främst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet är uppdelat i två delar; Del I är en litteraturstudie; Del II är en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete är att jag vill lära mig hur jag kan sälja in mina idéer genom att ge dem en intresseväckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framställer information för att den ska nå fram till så många som möjligt. Mitt mål har varit att få min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingående. Istället vill jag få dem att bli nyfikna, att läsa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation är konsten att förmedla ett budskap mellan sändare och mottagare genom bokstäver, bilder och deras form och arrangemang.