Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjÀlpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat tvÄ grupper, om fyra elever i varje, inom matematikomrÄdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har pÄ mÄnga sÀtt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fÄtt en djupare förstÄelse för uppgifterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

En studie riktad mot fem lÀrares anvÀndande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. UtifrÄn genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjÀlp av konkreta exempel frÄn det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder pÄ att samtliga deltagande lÀrare anvÀnder nÄgon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lÀrarna anvÀnder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssÀtt. En anledning till detta Àr att lÀrarna ser svÄrigheter i anvÀndandet av formativ bedömning i Àmnet matematik för Ärskurserna 1-3..