Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: SpeciallĂ€rarprogrammet, SLPHAH12 NivĂ„: Avancerad nivĂ„ Termin/Ă„r: Vt/2015 Titel: En hjĂ€lpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: LĂ€sstrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter ProblemomrĂ„de UtgĂ„ngspunkten i vĂ„r studie Ă€r de nedĂ„tgĂ„ende lĂ€s- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nĂ€mnd bĂ„de som en förmĂ„ga att utveckla och som ett centralt innehĂ„ll i matematik, men dagens matematikundervisning utgĂ„r i alltför hög grad frĂ„n enskilt rĂ€knande i lĂ€roboken. För att utveckla elevers förstĂ„else i textuppgifter behövs, enligt oss, bĂ„de sprĂ„ket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frĂ„gor Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som pĂ„ ett enkelt och strukturerat sĂ€tt stödjer eleverna nĂ€r de arbetar med textuppgifter.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Det verkar rÄda stor konsensus om att matematikundervisningen Àr viktig för att Sverige skall kunna hÀvda sig och kunna konkurrera i en global vÀrld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utstrÀckning har svÄrt att nÄ mÄlen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, Àr hÄrt styrd av den matematikbok som anvÀnds.I Finland har det visat sig att vilken lÀrobok som anvÀnds i undervisningen fÄr statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband Àven föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingÄr i den statistiska kvantitativa studien.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning högstadielÀrare i Uppsala ochStockholm anvÀnder sig av ett praktiskt arbetssÀtt i sin undervisning. Studien har Àven syftat till attundersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser med detta arbetssÀtt med avseende pÄ tidoch skolans resurser. FrÄgestÀllningarna har handlat om i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de lÄter eleverna arbeta utanför lÀroboken.Jag har Àven undersökt om lÀrarnas Älder pÄverkar i hur stor utstrÀckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel pÄ hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjÀlp av enkÀter som skickades ut via mejl.

Att matematikundervisningen oftast utgÄr frÄn en lÀrobok medför bland annat att mÄnga elever har svÄrt att vardagsanknyta matematiken och dÀrför har svÄrt att finna mening med den. Genom att lÀraren variera undervisningen med bland annat problemlösning stÀlls eleverna inför utmaningar. De fÄr dÄ chans att anvÀnda sitt sunda förnuft och logiska tÀnkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lÀrarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lÀrarstudenters förhÄllningssÀtt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) pÄ LÀrarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade pÄ att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning pÄ LÀrarutbildningen. De hade lÀrt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frÄgor man kan stÀlla vid problemlösning.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Är 1 och 2 definierar, anvÀnder och introducerar det matematiska sprÄket. Detta bland annat för att förstÄ vilken roll det matematiska sprÄket spelar för matematikförstÄelse dÄ det sÀgs att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre jÀmfört med andra lÀnder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lÀrarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jÀmfört vÄr analys med vad forskningen anser om Àmnet. Vi har utgÄtt frÄn socialkonstruktivismen och dÀrför Àr kommunikation av olika slag en röd trÄd genom vÄrt arbete. Med kommunikation menar vi hÀr, kommunikation mellan mÀnniskor, med lÀroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.