Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori.

Teori och praktik är två begrepp som inte bör ses skilda åt. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. Lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad ämnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket även står i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lärarutbildningen. Ambitionen är att studenter efter genomgången utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesätt och vara beredda på att förändra den skolvärld de möter, inte anamma rådande kultur. Men hur uppfattar lärarstudenterna att detta syfte uppnås? Genom en kvalitativ studie i form av enkäter och intervjuer framgår att kopplingen är otydlig och att studenterna på Högskolan Kristianstad säger sig sakna viktiga delar.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Synen på mat i samhället är ständigt skiftande och någon enhetlig bild av vad som anses vara hälsosam mat existerar inte. Våra matvanor är starkt sammankopplade med vår känsla för identitet. Sociala medier har i sin tur skapat en ny arena för interaktion och identitetsskapande.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föreställningar om hälsosam mat konstrueras på fotodelningsapplikation Instagram samt hur man presenterar sig på Instagram enligt Goffmans dramaturgiska teori (2009). Metod och Material: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 151 matbilder med tillhörande bildtext, vilka inkluderade förutbestämda sökord och samlades in med hjälp av screenshots. Uppsatsen utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Goffmans dramaturgiska teori användes som analysverktyg vid tolkningen av materialet. Resultat och Slutsats: Resultatet visade att ett fokus på råvaror och en avsaknad av halvfabrikat var framträdande vid konstruktionen av hälsosam mat. ?Ren? mat var en viktig del vid konstruktionen av hälsosam mat.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta.Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010?- Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del.

SammanfattningSyftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.