Sök:

Sökresultat:

5254 Uppsatser om Tvć-sektor modell - Sida 11 av 351

Budgetstyrning i den kommunala grundskolan : En intervjustudie

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Utveckling av en SMS-tjÀnst med David Siegels modell

Det satsas allt mer pÄ mobiltelefontjÀnster idag och snabbt vÀxande Àr sÄdana tjÀnster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek pÄ Campus BorlÀnge har ett intresse av att kunna erbjuda sina lÄntagare en pÄminnelsetjÀnst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vÄrt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjÀnst Ät biblioteket. Den skall pÄminna lÄntagare om att en bok Àr försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjÀnst skall hjÀlpa biblioteket att nÄ ut med informationen till lÄntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport Àr en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lÀmpade respektive inte lÀmpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa Àr lÀmpade och andra inte.I rapporten förklaras ocksÄ att SMS-funktionen Àr en IT-tjÀnst, nÀrmare bestÀmt en SMS-tjÀnst.

Balansera Mera : Balanserad styrning i Vellinge kommun

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushÄllning?.

Kulturkrock eller samarbete? : en analys av en organisationskultur

Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de Àr verksamma i. Analysen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning, som utifrÄn LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mÄl för att bÀttre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de vÀrderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillÀmpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrÄn kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus pÄ gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet Àr att det prÀglas av konkurrens, revirtÀnkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stÀrka organisationens gemensamma kultur har Ànnu inte uppnÄtt nÄgon mÀrkbar effekt och de gemensamma symbolerna Àr fÄ.

FörskolelÀrarnas marknad : En jÀmförande studie om lönesÀttning hos privata och offentliga förskoleverksamheter i Stockholms Stad

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

AnvÀndning av brÀnslecellsbil i undervisning: en studie om modellanvÀndning i undervisningssyfte

En studie om elevers förstÄelse av en brÀnslecellsbil i studierna. Modellen anvÀnds bÄde praktiskt och teoretiskt i fordonsprogrammets utbildning. Syftet var att undersöka om en modell av en brÀnslecellsbil kan anvÀndas i undervisningen i fordonsprogrammet. Undersökningen av brÀnslecellsbilen skede genom en enkÀtundersökning. SÀrskilt har jag undersökt hur eleverna kan ha förstÄtt undervisningstillfÀllet om brÀnslecellsmodellen.

Vem tar ansvar för mÀnskliga rÀttigheter? - En studie av Corporate Social Responsibility, mjuk reglering och Global Compact

Den statsvetenskapliga forskningen har pĂ„visat ett ansvarsskifte frĂ„n offentliga aktörer till privata. I samhĂ€llen dĂ€r grĂ€nsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frĂ„gor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera Ă€ven adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frĂ„gan om vem som bör bĂ€ra ansvaret för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna blivit viktigt pĂ„ den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras pĂ„ ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frĂ„gan kring detta ansvarsskifte utifrĂ„n de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

Dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska fÀrdigheter

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.Žs (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mÀttillfÀllen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska fÀrdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mÀtningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 mÀn fyllde i enkÀten (se bilaga 1). Modellen baserades pÄ de 47 deltagare som fyllt i enkÀten vid samtliga tre tillfÀllen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stÀmmer, vilket innebÀr att mindfulnesstrÀning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd Àven ger frÀmjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering Àr en central del i pÄverkansprocessen av mindfulness för att nÄ de idrottspsykologiska fÀrdigheterna.

Offentlig sektor och employer brand - Hur attraherar och behÄller man arbetskraft inom offentlig sektor?

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

KostnadshyressÀttning av statliga kulturfastigheter. En alternativ modell

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla och utvÀrdera en alternativ modell för hyressÀttning av statliga ÀndamÄlsfastigheter. Arbetet Àr avgrÀnsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa Àr Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..

Vilka civilisationer? Vilken kamp? : En kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order

Denna uppsats Àr en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstÄ vÀrldspolitiken utifrÄn, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgÄr frÄn en analys av hans grundlÀggande begrepp, ?civilization? och ?clash?, och frÄn ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig frÄn andra modeller om vÀrlden. Med hjÀlp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han stÀller upp och konsekvenserna som hans förutsÀgelser och policyrekommendationer fÄr, för att sedan kunna bedöma om hans modell Àr anvÀndbar eller inte.

"Jag Liksom stÄr vÀl pÄ mig" : - en studie om sex personer med funktionsnedsÀttningar och deras upplevelser av bemötande i kontakten med handlÀggaren inom den offentliga sektorn.

Treatment is both about the actual encounter and how individuals interact as well as the behaviour among the counterparts. Previous research shows that a person?s experience of how he/she is being treated is formed by conditions created by external factors, in literature known as the general view on treatment. The purpose of the study is to show how people with a physical disability experience the treatment from their Social Security Agency administrators. We have compared the empirical material with theories on treatment and power and analysed how this affect the interaction between the administrator and the disabled person.

Ledarskapsskillnader mellan ofentligt och privat anstÀllda ledare : NÀr sektorstillhörighet inte lÀngre Àr relevant

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector.The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied.A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee.

Rekrytera olika : En kvalitativ studie av fyra olika organisationers val av rekryteringsmetoder

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer anvÀnder vissa rekryteringsmetoder. UtifrÄn detta syfte formulerades en frÄgestÀllning om vilka bakomliggande orsaker som kan pÄverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav tvÄ verkade inom privat sektor och tvÄverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna anvÀnder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsÀttandet av lediga tjÀnster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig pÄ olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvÀrld, makt och styrning samt tillgÄngen pÄ resurser.

Inkorporering och tolkning av standardavtal och standardvillkor. : SÀrskilt vid upphandlingsförfaranden

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->