Sökresultat:
941 Uppsatser om Tvć Dagar - Sida 49 av 63
FlodvĂ„gskatastrofen i svensk nyhetspress : En kvalitativ innehĂ„llsanalys av katastrofrapporteringens fem första dagar i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Ăstgöta Correspondenten
En katastrofsituation Ă€r alltid unik och dess konsekvenser beroende av hĂ€ndelsens omfattning. NĂ€r katastrofen Ă€r ett faktum Ă€r dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstĂ„r gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvĂ„gskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgĂ„r i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Ăstgöta Correspondenten de fem första dagarna efter hĂ€ndelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hĂ€mtade frĂ„n tre olika genrer; ledare, nyheter och insĂ€ndare. Med hjĂ€lp av kvalitativ text- och innehĂ„llsanalys studeras vilka teman, aktörer och kĂ€llor som förekommer i materialet.
Projektering av kontorsbyggnader i tidigt skede : Med hÀnsyn till dagsljus, energi och inneklimat enligt certifiering med Miljöbyggnad
Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrÄgan hos bland annat fastighetsÀgare, potentiella kunder och hyresgÀster. Allt fler bestÀllare vÀljer dÀrmed att lÄta certifiera sina projekt med nÄgot av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebÀr detta en stor utmaning, dÄ det stÀlls hÄrda krav pÄ byggnaden för att den ska uppnÄ den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav pÄverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att dÄ som arkitekt uppnÄ ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven mÄste uppfyllas Àr inte enkelt. Det Àr dessutom viktigt att projektera rÀtt redan frÄn början.Det hÀr projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hÀnsyn till de gestaltningspÄverkande indikatorer betrÀffande omrÄdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt Àr viktiga att beakta i ett tidigt skede.
Differentieringsgradens inverkan pÄ KriminalvÄrdens platsbehov : en simuleringsstudie
KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.
Barns lek i förskolan : En studie i hur barn utnyttjar miljö och artefakter i fri lek
VÄr studie riktar in sig pÄ hur barn i förskolan i fri lek anvÀnder sig av olika kulturella redskap i bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgÄ frÄn en sociokulturell syn pÄ barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lÀrande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut nÄgra centrala begrepp varav tvÄ av begreppen blev vÄra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde observationer vilka vi ocksÄ videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestÄende av tvÄ avdelningar med barn i blandade Äldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i tvÄ veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgÄngar för att fÄ fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta anvÀnder sig av sina tidigare erfarenheter pÄ ett annat sÀtt Àn vid utomhuslek dÀr fantasi och kreativitet visade sig tydligare.
Hur kan acceptansen för ett affĂ€rssystem pĂ„verkas vid en övergĂ„ng frĂ„n flera egenutvecklade system? : En fallstudie pĂ„ Landstinget i Ăstergötland
Införandet av ett affÀrssystem Àr i dagens lÀge en komplex process. Det Àr lÄngt ifrÄn alla som lyckas och det finns mÄnga olika orsaker till detta. Vi har i den hÀr uppsatsen valt att fokusera pÄ hur anvÀndarna tar emot systemet och hur organisationen arbetar tillsammans för att anvÀndarna ska acceptera att arbeta med det nya systemet. Uppsatsens huvudfrÄga Àr: Hur kan acceptansen för ett affÀrssystem pÄverkas, i en organisation, vid en övergÄng frÄn flera egenutvecklade system? De faktorer som vi har valt att fokusera pÄ Àr förÀndring, anvÀndarmedverkan, motivation, utbildning, attityder och mÄlsÀttning och hur dessa kan pÄverka acceptansen.Uppsatsens syfte Àr att analysera hur en organisation hanterar den stora förÀndring som ett nytt affÀrssystem innebÀr.
ErsÀttning-prestation eller storlek? : En sambandsmÀtning mellan ersÀttning och prestations-/storleksbaserade variabler
Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram pÄ 1980-talet och har sedan dess varit ett omdiskuterat Àmne, bÄde hÀr hemma i Sverige och internationellt. MÄnga forskare, politiker och invÄnare har uppmÀrksammat de höga ersÀttningarna som delas ut inom företagen i bÄde bra och dÄliga dagar. Det som drog mest uppmÀrksamhet var att företag trots en finanskris fortsatta med sina utdelningar och t.o.m. ökade sina rörliga ersÀttningar. Detta fick mÀnniskor att undra vad företagen egentligen baserar sina ersÀttningar pÄ.
Gammal Àr inte alltid Àldst! : - En longitudinell studie gÀllande VillGott-deltagarnas upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka och följa upp utvalda hÀlsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad vÄren 2008. FrÄgestÀllningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda sjÀlsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nÀtverk?3.
Ridsport ? En livsstil : Vad vill ridskolan lÀra barnen förutom att rida?
Syftet med studien Àr att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda pÄ vilka kunskaper och vÀrderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nedanstÄende frÄgestÀllningar.Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?Vilka Àr de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gÀller etik, moral och empati?Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?MetodFem ridsportledare i StockholmsomrÄdet kontaktades baserat pÄ vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom StockholmsomrÄdet. NÄgra större och nÄgra mindre avseende medlemsantal.
Tillverkningsplanering av CamCube
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
Skillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn : En jÀmförelse gjord med accelerometer mellan barn som lider av obesitas och en normalviktig kontrollgrupp
Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mÀtt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angÄende hur nÀra barnens totala energiförbrukning lÄg i förhÄllande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var Àven att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, lÄg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i Äldrarna sju till 17 Är fick bÀra ActicalTM accelerometer i tvÄ till fyra dagar runt sin fotled. FrÄn barnens journaler hÀmtades data och utifrÄn denna berÀknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rÄdata (counts) insamlades och med hjÀlp av ett dataprogram berÀknades counts per minut. För att berÀkna tid i stillasittande, lÄgintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet anvÀndes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende bÄde total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).
Hur "FaRtig" Àr sjukvÄrdspersonalen? : LÀkare och sjuksköterskors egna erfarenheter av eget utövande av fysisk aktivitet samt föreskrift av FaR
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att kartlÀgga den sjÀlvrapporterade fysiska aktivitetsnivÄn och föreskrifter av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvÄrdspersonalen pÄ vÄrdcentraler/ huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun.? Vilken erfarenhet har personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun frÄn eget utövande av fysisk aktivitet?? I vilken utstrÀckning förskrivs FaR av personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun?? Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter frÄn eget utövande av fysisk aktivitet och benÀgenheten till föreskrift av FaR?Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som delades ut till 29 olika vÄrdcentraler och huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkÀter delades ut personligen. 84 enkÀter skickades med post till 13 olika vÄrdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkÀter ut. Data bearbetades frÄn sammanlagt 94 enkÀter varav 56 hÀmtades och 38 returnerades.
Reducering av transportledtid för lövtimmer och brÀnnved genom samtransport med andra sortiment : Reducing transportation lead-times for deciduous saw logs and firewood logs by co-transportation with other assortments
En stor del av rÄvaran som anvÀnds inom skogsindustrierna i Sverige kommer frÄn privata skogsÀgare. En viktig aspekt för skogsÀgare Àr att kontrakterade uppdrag genomförs inom rimlig tid.
Lövtimmer och brĂ€nnved förekommer ofta i smĂ„ kvantiteter pĂ„ avlĂ€gg, vilket innebĂ€r att transporter Ă€r svĂ„ra att planera. Tiden frĂ„n att sortimenten finns tillgĂ€ngliga för transport till mottagare tills att sortimentet har blivit inmĂ€tt pĂ„ industrin (transportledtiden) kan utgöra en stor del av den totala tiden för ett uppdrag. Ă
tgÀrder som minskar transportledtiden ger potentiellt bÀttre förtroende frÄn skogsÀgare. En möjlig ÄtgÀrd som leder till kortare transportledtid Àr att samtransportera sortiment med lÄng transportledtid med ett annat sortiment.
HĂ€r och nu
Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.
Triptyk
Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.
Just the beginning
Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.