Sökresultat:
941 Uppsatser om Tvć Dagar - Sida 16 av 63
Var blÄser vinden bÀst? Statistiska undersökningar av vindförhÄllanden för vindkraft
Med hjÀlp av en stor mÀngd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen vÀl beskriver vinden, bÄdeÄrs- och mÄnadsvis. Vidare anvÀnds variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för nÀrliggandepunkter ÀrWhittle. Dessutom skattas medelvÀrdesfunktioner för vindens tidsserier.
Kroppen och övandet : En observationsstudie om en slagverkares o?vningsprocess och anva?ndande av kroppsliga resurser
Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.
Hur uppfattar elever sin skolsituation? : En enkÀtstudie om skolrelaterad stress i Är sex
I tidningar som Aftonbladet kan vi lĂ€sa att stress knĂ€cker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Ăr det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av Ă„rets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, dĂ„ de gĂ„r i Ă„r sex.
Den affektiva personlighetens relation till stress
Studien undersöker huruvida mĂ€nniskor minns tidigare stressrelaterade hĂ€ndelser utifrĂ„n vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Ăven den möjliga inverkan av kön och Ă„lder studeras. Studien bygger pĂ„ en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehĂ„llande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkĂ€t innehĂ„llande frĂ„gor om upplevelsen av stress och dĂ€refter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen Ă€r att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas nĂ„gra skillnader mellan könen, och Ă„lder kommer inte att pĂ„verka. Resultatet visar pĂ„ att det inte finns nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller Ă„lder.
FörÀndringen av arbetslöshetsförsÀkringen i regeringens proposition 2006/07: 15: en försÀmring eller förbÀttring av incitament för att ÄtergÄ till arbetsmarknaden?
I uppsatsen undersöks om förÀndringarna som gjordes i och med proposition 2006:07/15 innebar ett nÀrmande eller frÄngÄende av en optimalt utformad arbetslöshetsförsÀkring ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Detta i syfte att dÀrmed utreda om förÀndringarna kan beskrivas som förbÀttringar eller försÀmringar. Uppsatsen avgrÀnsar sig till förÀndringarna i arbetslöshetsförsÀkringen i denna proposition och behandlar inte framtida planerade förÀndringar eller förÀndringar inom andra omrÄden. Tidigare forskningsresultat inom omrÄdet arbetslöshetsförsÀkring kommer att presenteras för att försöka visa hur en optimal försÀkring bör vara utformad. Vad som Àr en optimal försÀkring Àr givetvis beroende pÄ vilka mÄl den ska uppfylla.
Orginal eller kopia : Var gÄr grÀnsen?
Behovet av att skydda sig mot plagiat har blivit allt viktigare. Med dagens snabba kommunikation och höga teknologisk standard, kan en mer eller mindre liknade eller exakt kopia vara pÄ marknaden efter endast nÄgra fÄ dagar.Den som plagierar sparar bÄde tid och pengar. Att formge en tilltalande produkt, tar tid och kostar pengar, vilket gör att den som kopiera utnyttjar det nÄgon annan formgivit och det arbete den gjort. Dessutom sparar den som kopierar mycket tid pÄ att inte behöva marknadsföra produkten.De skydd som finns för produktens form och design, ges genom immaterialrÀtt som omfattar upphovsrÀtten patent, varukÀnnetecken samt mönster - eller formgivningsskydd.Alternativ för den som ?bara? vill göra kÀnt att man formgivit nÄgot Àr Svensk Forms Nyhetsregister.I uppsatsen redovisas nÄgra produkter som har blivit plagierade.
Fornstora dagar och framtidens risker : Historiemedvetande och historiebruk kopplat till Sverigedemokraternas principprogram frÄn 2005 och 2011
The subject for this thesis is to analyze the Swedish political the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) through the use of history theories. The purpose is to examine the following two questions:1. what types of history consciousness is present in the source material2. the use of history (historiebruk) shown in the source materialThe source material has consisted two official party publications, Sverigedemokraternas principprogram from 2005 and 2011.The main theoretical frameworks for the analysis has consisted of the typology for use of history as presented by professor Klas-Göran Karlsson together with selected theories connected to history consciousness, not the least the model presented by Bernard Eric Jensen.The result of the analysis shows frequent examples where the use of history and history consciousness is present in the rhetoric used in the source material. By tracing the use back to the theories selected Sverigedemokraterna?s deployment of use of history and history consciousness is interpreted and discussed..
MÀtning av metanpotentialen hos slam pÄ Henriksdal och Bromma : Metodutveckling och utvÀrdering av labutrustningen ?BCS-CH4 Biogas?
I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömÄl (utökades till 16 under 2005) vilka strÀvar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nÀsta generation. Det första miljömÄlet Àr ?begrÀnsad klimatpÄverkan? och ett av dess delmÄl Àr att utslÀppen av vÀxthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lÀgre Àn utslÀppen var Är 1990. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att byta ut de fossila fordonsbrÀnslena mot förnyelsebara. Inom EU Àr mÄlsÀttningen att andelen förnyelsebart brÀnsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel Är 2010 och 20 procent Är 2020.
Projekt tidig rehabilitering
En större livsmedelproducent i Ărebro hade problem med hög sjukfrĂ„nvaro. I ett försök att komma tillrĂ€tta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. MĂ„let var att minska sjukfrĂ„nvaron med tvĂ„ procentenheter under projekttiden. Man önskade ocksĂ„ undersöka metodens effektivitet, fĂ„ en bild av sjukdomspanoramat pĂ„ företaget, samt pĂ„visa eventuella köns- eller Ă„ldersskillnader.
Att som obotligt sjuk invÀnta döden: En analys av en berÀttelse
Att drabbas av obotlig sjukdom och invÀnta döden pÄverkar en person pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie var att beskriva en persons upplevelse av att som obotligt sjuk invÀnta döden. En sjÀlvbiografisk bok analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier. Resultatet visade att sjukdomen och den vÀntade döden förÀndrade personen sÄ att livet inte kunde levas som förut.
En förstudie om generering och sammansÀttningen avhushÄllsavfall i OvanÄkers kommun
EU:s avfallsdirektiv Ă€r det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestĂ€mmelserna gĂ€llande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hĂ€nsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mĂ€ngd hushĂ„llsavfall och grovavfall erhĂ„lls en bra överblick pĂ„ var Ă„tgĂ€rder bör vidtas. Studien berör OvanĂ„kers kommuns avfallsarbete med avseende pĂ„ hushĂ„llens avfallsmönster. Ăven avfall som gĂ„r under producentansvaret har analyserats för att fĂ„ en bĂ€ttre uppfattning om kommunens förhĂ„llande till internationella och nationella lagar.
UtdelningsförÀndringar - Leder utdelningsförÀndringar till onormal avkastning?
Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en pÄvisbar onormal avkastning omkring det datum dÄ företagsledningen annonserar om utdelningsförÀndring. Studien syftar Àven till att analysera om det kan finnas nÄgon skillnad i onormal avkastning mellan de fall AffÀrsvÀrldens utdelningsprognoser stÀmmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns nÄgon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. HÀndelsefönstret i eventstudien bestÄr av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar Àr signifikanta har vi anvÀnt oss av hypotesprövning och t-test.
UtvÀrdering av stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) efter foderberikning, trÀning och serverat kött
Amurleoparden Àr ett av vÀrldens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fÄtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med mÀnniskan om bÄde bytesdjur och levnadsomrÄde. Dessutom hotas djuren av utrotning pÄ grund av att det lÄga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark Àn i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig.
Djur som hÄlls i fÄngenskap kan börja bete sig onormalt.
Hunden som vÄrdare: Effekter av djurassisterande aktiviteter pÄ depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre
Tidigare forskning har pÄvisat att olika former av djurterapi Àr effektiva terapiformer för bÄde barn och vuxna med olika psykiska hÀlsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, sÄ kallade djurassisterande aktiviteter pÄverkar depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre pÄ servicehus, samt om det förekommer nÄgon skillnad i dessa mÄtt beroende pÄ om de Àldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionÀrer, uppdelade genom randomisering i tvÄ grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen trÀffa tvÄ hundar medan kontrollgruppen trÀffade en utÄtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvÀr mÀttes före och efter interventionen.
Reliabilitetstest av Biodex multi-joint system III för mÀtning av passiv muskelstelhet i vaden
Spasticitet, kontrakturer och muskelstelhet kan orsaka nedsatt rörlighet i leder. Ett stort antal behandlingsmetoder för att förbĂ€ttra rörligheten i leder och muskler anvĂ€nds. Resultaten av dessa behandlingsmetoder har visat skiftande verkningsgrad, vilket ökar intresset för att ta fram mer avancerade mĂ€tmetoder med ökad tillförlitlighet. Syftet med studien var att reliabilitetstesta en Biodex multijoint system III för mĂ€tning av passiv muskelstelhet i vadmuskulaturen. Ă
tta mÀn (29±5) Är och tolv kvinnor (24±3) Är, deltog i studien.