Sök:

Sökresultat:

2178 Uppsatser om Tvärsprćkligt inflytande - Sida 16 av 146

Har elever nÄgot inflytande över samhÀllskunskapsundervisningen? : Skulle elever i Ärskurs 9 vilja ha mer inflytande över samhÀllskunskapsundervisningen?Anser elever i Ärskurs 9 att de har inflytande över samhÀllskunskapsundervisningen?

The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity.A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents? lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity.In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity.Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions.

ArbetstillfredsstÀllelse och faktorerna bakom

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och Älder kan predicera den skattade arbetstillfredsstÀllelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det Àr viktigt att poÀngtera att subjektivt kontra generellt inte anvÀnds som ett motsatspar i denna uppsats. NÀr en individ skattade faktorer utifrÄn sitt eget perspektiv ansÄgs de som subjektiva faktorer. NÀr istÀllet flertalet individer hade förhÄllit sig likvÀrdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjÀlp av en webbenkÀt som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

SprÄkliga bilder av elevinflytande - en studie av makt och inflytande i skolan

Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Elevinflytande : En undersöknig gÀllande elevers upplevelser av elevinflytande

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare Är. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning av elevers upplevelse gÀllande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och Àr utförd pÄ en kommunal F-4 skola, som Àr belÀgen i en medelstor kommun. EnkÀtundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna Àr genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkÀtundersökningen visar pÄ att eleverna i stor utstrÀckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna Àr nöjda med i vilken utstrÀckning de upplever sin möjlighet till att pÄverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna bÄde gÄr emot och bekrÀftar tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Barns inflytande i förskolan

Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool This essay concentrates around teachers work with childrenŽs influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigationŽs starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers.

Vi sÀtter oss i ring och tar varandra i handen : Samling i förskolan

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollÀrare organiserar sina samlingar och Àven hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte Àven barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande bÄde observationer och intervjuer med verksamma förskollÀrare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollÀrarna organiserar sina samlingar pÄ liknande sÀtt, utifrÄn barnens Älder och med ett liknande innehÄll. FörskollÀrarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som Àr gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lÀrandesituation.

?Jag hann ju inte sÀga nÄgonting!? En observationsstudie av barns möjlighet till inflytande i förskolans samling.

Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) sÀger att barnet i förskolan ska fÄ en grundlÀggande förstÄelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och pÄverka sin situation. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur barnets delaktighet framtrÀder i förskolans verksamhet. Som avgrÀnsat undersökningsomrÄde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Samling inomhus eller utomhus i förskolan : - Àr det skillnad?

I lÀroplanen för förskolan Lpfö-98 stÄr det att barnen pÄ förskolan skall ges möjligheter att vistas sÄvÀl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien Àr dels att upptÀcka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus frÄn om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas pÄ samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgÄr frÄn kvalitativ ansats och bygger pÄ videoobservationer och Äterkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingÄr tvÄ lÀrare verksamma i förskolan och barn i Äldrarna 3-5 Är. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus nÀr det gÀller form, lÀrarens förhÄllningssÀtt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lÀrarnas olika sÀtt att hÄlla i samlingen och inte om deras sÀtt att anvÀnda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande pÄverkas inte av att samlingen hÄlls vare sig inomhus eller utomhus.

IscensÀttande av elevdemokrati & inflytande i undervisningen : En kvalitativ studie om fyra grundskollÀrares hantering av elevinflytande i klassrummet

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan Àr en del av samhÀllet och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhÀllslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. DÄ skolans verksamhet lÀgger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tÀnkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lÀrandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhÀllet.

Barns inflytande : en undersökning om barns val i en Reggio Emilia inspirerad förskola

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad barns inflytande kan innebÀra. I LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 stÄr det att barn ska ha rÀtt till medbestÀmmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas Àven att det Àr barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom omrÄdet och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs nÀr barn fÄr vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan pÄverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utstrÀckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen Àr en observationsstudie dÀr videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts som metod.

Att sÀtta grÀnser: en studie om personliga assistenters förhÄllninssÀtt gentemot brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande i den egna vardagen

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Demokrati i praktiken : En etnografisk studie i förskolan

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur demokrati kommuniceras pÄ MÄnens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och pÄ vilket sÀtt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre mÄnader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av MÄnens ettÄrsfest kom demokrati till uttryck pÄ ett formellt sÀtt och pÄ ett informellt sÀtt.

Barns upplevelse av inflytande och delaktighet i förskolan: En studie utifrÄn barnens perspektiv

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrÄn barnens perspektiv gÀllande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgÄr frÄn ett postmodernt perspektiv pÄ barnet och barndomen. För att nÄ barns kÀnslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda pÄ tvÄ förskolor dÀr sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 Är gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna anvÀndes senare i studiens analys.

Ungdomars attityder till kondomer och deras kunskaper om smittspridning

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Äldres möjligheter till inflytande över olika omsorgsalternativ: en studie i social omsorgspraxis

Viktiga inslag i den nuvarande socialtjÀnstlagen Àr att den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt respekteras samt att den enskildes inflytande förstÀrks. I socialtjÀnstlagens 1 § tredje stycket anges att den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integrietet ska respekteras. Syftet med denna studie Àr att analysera hur bistÄndshandlÀggare samt socialnÀmndens ordförande uppfattar Àldres möjligheter till inflytande över olika omsorgsalternativ. Undersökningen utgÄr frÄn socialtjÀnstlagens mÄl och riktlinjer. En jÀmförelse har ocksÄ gjorts utifrÄn deras Äsikter, bistÄndshandlÀggarnas i förhÄllande till politikerns.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->