Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund:Allt fler svÄrt sjuka vÀljer idag att vÄrdas i hemmet och i och med detta fÄr nÀrstÄende en central och viktig roll. Att vara nÀrstÄende till en patient i livets slutskede innebÀr stora pÄfrestningar i det dagliga livet och ett otillrÀckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svÄrbehandlad, traumatisk sorg. MÄnga nÀrstÄende beskriver kÀnslor av Ängest, sÄrbarhet, depression, och Àven isolering och ensamhet. NÀrstÄende kan behöva stöd att hantera sin svÄra situation.Syfte:Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd inom palliativ vÄrd.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt dÀr Ätta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vÄrd som teoretiska utgÄngspunkter.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfÀlle i livet av svÄr till mÄttlig smÀrta. En stor del av dessa Àr ocksÄ sjukskrivna och/eller fÄr vÄrd för sina besvÀr. Hos personer med lÄngvarig smÀrta kan man utgÄ ifrÄn ett biopsykosocialt synsÀtt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar pÄ olika sÀtt för att uppnÄ ett gott resultat. Vid transdisciplinÀra multimodala teamarbeten Àr flera professioner inblandade, deras insatser Àr synkroniserade och en stor vikt lÀggs vid att patienten Àr delaktig i beslutsfattandet.

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om sjukhuskuratorerna anvÀnder sig av förhandlingsstrategier i förhÄllande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om sÄ var fallet, ville vi Àven ta reda pÄ vilka strategier det Àr. Dessutom ville vi Àven ta reda pÄ i vilka situationer kuratorerna kÀnde att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrÄng pÄ deras ansvarsomrÄde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvÄrden.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsomrÄde ofta gÄr in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gÄ in pÄ kuratorns arbetsomrÄde och ta över.

Bakgrund: Allt fler svÄrt sjuka patienter fÄr vÄrd i hemmet. OmrÄdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvÄrd ansvarar ensam för bÄde omvÄrdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel nÀr distriktssköterskan har ansvar för mÄnga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvÄrd med omvÄrdnadsansvar för patienter i ordinÀrt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats anvÀndes i studien.

BakgrundLÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, pÄverkas av mÄnga faktorer och Àr svÄr att vÀrdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vÄrdgivaren Àr en allmÀn misstro mot patienten med lÄngvarig smÀrta. SmÀrtproblematiken stÀller höga krav pÄ alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvÀren samt pÄ deras förmÄga att stödja patienten. En sÀrskild fokus ligger pÄ hur vÄrdgivaren bemöter patienten med lÄngvarig smÀrta.

Inledning Inom den psykiatriska vÄrden blÄser förÀndringens vindar. Det finns exempel pÄ hur nytÀnkande kan skapa mer ÀndamÄlsenliga lokaler. VÄrdmiljö innefattar bÄde den fysiska miljön och den psykosociala miljön. VÄrdmiljön pÄverkar hÀlsa och vÀlbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohÀlsa.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.