Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

Syftet med studien är att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan kränkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs län påverkas av Läroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat på de riktlinjer och mål som personalen i skolverksamheten ska rätta sig efter. Våra frågeställningar är: Hur påverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Samt: Vad är betydelsefullt och vad skulle kunna förändras i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete är hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen är att sedan lagen om att skolan kan bli skadeståndsskyldiga, samt att lagen om att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frågorna. Resultatet visar även att implementeringen av likabehandlingsplanen är en komplicerad process..

Syftet med denna studie är att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frågeställningar som använts är: Hur upplever enhetschefer innehållet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer använts. De som intervjuats är enhetschefer inom ett verksamhetsområde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett väldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer.

SammanfattningPå den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med vårt arbete är att se hur arbetet med ungdomar sker dels inom rättsväsendet, men även inom socialtjänsten. Vi har riktat in oss främst med att studera hur detta arbete med ungdomar, mellan 15 ? 18 år, sköts i Umeå kommun. Använder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stämlingsteorin, när man utformar sitt arbetssätt? Vad är det för lagstiftning som är aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begränsningar sätter den? Den gällande lagstiftningen som vi har riktat in oss på är främst; Lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt Socialtjänstlagen (SoL).

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.

Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning.

Vi föds och vi dör. Det är livets gång och det är ingenting vi människor kan påverka. Det är viktigt att människor har en öppen attityd för existensiella frågor om liv och död. När ett barn berövas livet känns det orättvist och onaturligt. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar för barnen genom att inte tabubelägga samtal om döden.

Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande:? Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? ? Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val?? På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.