SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.

Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsärskola då det gäller integrerade grundsärskoleelever på högstadiet och hur förutsättningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsärskoleeleverna då de är integrerade i grundskolan. Teori: Studien är inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som är ett relationellt perspektiv där man studerar människan i sitt sammanhang med fokus på inkluderingsfrågor. Metod: Studien är en mikroetnografisk fallstudie utförd på en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer använts som metod.Resultat: I resultatet framträder samverkan kring integrering på formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras också.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader på samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer är betydelsefulla i arbetet med våldsutsatta kvinnor, därför är det en viktig förutsättning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet våld i nära relationer är fortfarande nytt för socialtjänsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Detta är en kvalitativ studie som är grundad på semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar på socialtjänsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna är nödvändiga och att samarbetet leder till bättre insatser samt förutsättningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.