Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes.

Syftet med den här magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhållningssätt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgränsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand på Herkulesgatan i Göteborg, O län, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har använts för att uppnå syftet var konventionell innehållsanalys som är en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar från början till slut var lagstyrda så myndigheterna som deltog i undersökningen ansåg sig inte kunna ha ett subjektivt förhållningssätt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev även tydligt att SHK är en viktig aktör när det gäller områdena samhällssäkerhet och olycksprevention då rekommendationerna kan användas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbättrad samhällssäkerhet.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektetPartnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen.Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen.

Idag är det vanligt inom byggbranschen att så fort ett beslut är taget om att en byggnad ska uppföras, ska den blir klar snarast som möjligt. Detta kräver i sin tur att projekteringen ska utföras på kortast möjliga tid utan att fel uppstår, så själva bygget kan påbörjas. Samordningseffektiviseringen ska undersökas genom att författaren granskar hur en modell ska vara uppbyggd i ett CAD-program för att den ska kunna exporteras till ett samordningsprogram, där byggnadens ritningar granskas.Examensarbetet utfördes på uppdraget av företaget METOD arkitekter i Uppsala i slutet av den treåriga högskoleingenjörsutbildningen inom byggteknik. Syftet med detta projekt var att analysera en samverkan mellan CAD-programmet ArchiCAD och samordningsprogrammet Solibri. Detta för att på ett effektivare sätt kunna granska modellen i samordningsprogrammet och uppnå en optimal 3D-samordning.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Each municipality in Sweden have to offer all children a place in a pre-school class starting the autumn term of the year the child turns six until it starts compulsory school. Despite the fact that it is a non-compulsory education, 95 % of all six-year-olds attend pre-school class.The purpose of this study has been to explore how pre-school and compulsory schools organize the pre-school children?s transition to pre-school. It also aims at examining how teachers? co-operate in order to fulfill the commission of the national curriculum and how they make a smooth transition to the new school for the children.Research questions: In what way do teachers in pre-school and compulsory school co-operate in in order to make the children?s transition easy? What part of the process and which operators are most important for the children in the transition? To what extent does the school organization fulfill the commission of the national curriculum regarding co-operation between pre-school and compulsory school?To answer these questions I have used a qualitative method where I have made seven interviews as well as a text analysis of annual reports from the studied schools.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt.

Syftet med den här uppsatsen är belysa i vilken utsträckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskärnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i Södertälje, där uppsatsen med hjälp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala områden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskärnor. Följande frågeställningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskärna?Har strategin stärkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?På vilket sätt kan strategin stärka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lärdomar kan den här studien ge strategin om regionala stadskärnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits är att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskärnan. Vad gäller strategins möjlighet att stärka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig påverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen på strategin, synen på planeringsprocessen och synen på Södertälje som kommun, har alla på olika sätt inverkat negativt på intresset för den regionala stadskärnan och del-regionen.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari ? 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur en grupp blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus på elevers språkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet på en skola.Teori Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kommunikation människor emellan är grundläggande och ett verktyg för detta är språket. Teorier om språkutveckling är de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet på specialpedagogik brukas likaså.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkät, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö där spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers språkutveckling.