Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden.Metod ? Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam.

QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berättar om en bild i jämförelse med personer utan diagnosen. Intresset för ämnet har uppkommit då jag jobbat med personer inom autismspektrumet där vid Asperger sydrom igår och då blivit fascinerad över deras speciella sätt att uppfatta saker och ting och därigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck när det gäller att betrakta och berätta om bilder. Resultaten som framkommer är att det finns vissa skillnader men att studien inte tillräckligt kvalificerad då det är svårt att göra en tillförlitlig undersökning med så få informanter. Man har dock fått tagit del av deras berättande om bilden och där igenom fått erfara olikheter och likheter berättelserna emellan. Även om det inte är någonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika är förhoppningen att det, åtminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen är en förlängning på den undersökande delen i uppsatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om katarerna ska räknas som heretiker, vilket har varit fallet från medeltiden och framåt eller om de egentligen borde räknas som urkristna vilket de själva ansåg och varför forskningen är motstridig i denna fråga..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgångspunkt.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping.Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser.

Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också kriminalitet i området somproblematiskt.