AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgått en förändring från kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för värderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio år av kommunism. Samtidigt påminner de nya utrikespolitiska förhållanden som uppstått i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. Utifrån ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förändringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens källa och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfärdades på basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

In this thesis I examine the events that followed the death of August Strindberg and resulted in his private belongings becoming an important part of Swedens cultural heritage. My purpose has been twofold: firstly, to identify which aims were sought to be achieved when dealing with Strindberg's archives and his home and to relate these to a nationalistic interpretation of history, secondly, to relate this work to the then newly introduced archival principle, the Principle of provenance. I identified three different aims: firstly the economic aim must be seen in the light of an increasingly expanding publishing market. I argue that the author gained a new and important role in the general social debate a nationalistic one, an important point with regard to my following conclusions. Secondly, the aim to store and display the material in a museum is discussed in relation to different views of cultural history and the interpretation of history.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt.

This thesis explores in which ways the portrayal of the event known as the Stockholm bloodbath has changed during the period 1869-1996. This is done through textbook analysis. In Sweden, history has been a school subject since the 17th century, and has throughout its history had a formative role in the Swedish school system. In the middle of the 19th century it was specifically stated that the aim was to help students nurture a sense of national pride and love of country. The aim of the study is to investigate how nationally loaded events have been portrayed in text books, as well as if and how the evolution of said textbooks reflect the evolution of the history subject as a whole.

SammanfattningUndersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten?Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer.

The following essay is named The canonization of Joan of Arc, a Church political strategy or the creation of a national symbol? Joan of Arc, the French heroine of the Hundred Years War, was canonized as late as 1920, in a process that began already in 1869. In the following essay I am trying to work out if this canonization is a work of the Vatican in order to gain popularity in France after the breakup with the state in 1905. The Catholic Church had, since the French Revolution, faced difficulties withstanding its position of power in the presence of the upcoming Secularism and Liberalism and their growing public support. The Catholic Church had been fighting for its members and at the same time fighting the new ideas of Socialism, Communism and Liberalism.

This thesis explores how art produced in the former GDR has been looked upon, handled and exhibited after the reunification of Germany in 1990. Swedish Art History has paid little attention to art in the GDR. The debate starting in the 50s between the spokesmen for abstract art and the defenders of figuration restrained for a long period the ability to look upon art from the GDR without prejudices. This led to a rejection of all figurative art in the GDR and sweeping judgmental attitudes, like it´s all ?kitsch?.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

The level of increased central government that we have experienced during the last decades in school, for the purpose of increasing equality and to adapt the Swedish school to a certain international standard, clearly shows that increased control scarcely leads to improvement.The aim of this paper is to examine whether teachers believe that national tests contribute to equivalent assessment and increased goal attainment. Furthermore the teachers? attitude towards and work with national tests is described. The paper is written from a school improvement perspective, where good examples from current research on what creates increased quality in school meaning increased goal attainment and equivalent assessment are related to research on school effectiveness and increased testing in schools. The study builds upon a quantitative survey among teachers in upper primary - and secondary school in a medium-sized municipality in Sweden.The result shows that the teachers have a somewhat more positive than negative attitude towards national tests, as a whole.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.