?How does the Turkish debate appear concerning the EU-discourse in relation to political conditionality? Is Turkey accepting the demands that are being made?? These questions are answered in this thesis through a qualitative document analysis of the debate concerning EU as it is in Turkish newspapers and statements made by Turkish political representatives. The debate is used to describe the association?s process in a candidate country through investigating how the process and the relationship between EU and Turkey are discussed within the country. The national debate is then used to compare with the accession process for the Central and Eastern European countries based on conditionality to discover if Turkey is different from other candidate countries and if so explain why.

The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden. I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity.The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective..

This thesis aims at studying the European Union?s actions against applicant states. In this case Turkey has been chosen as a variable, because of its unique applying accession.Turkey is a country which has been applying for a membership of the European Union since 1989 and Turkey is the only state which has been searching for membership for more than twenty years. Turkey has been given a lot of critic of not fulfilling the political criteria of the Copenhagen criteria?s.

Demokrati anses vara det bästa sättet att uppnå de mänskliga rättigheterna som bestämts av FN. Men varför har inte den muslimska världen kommit till samma slutsats?Huntington skänkte oss sin syn att islam och demokrati inte är kompatibla. Men är det hela sanningen? Denna uppsats försöker måla upp en klar bild av varför det verkar vara så svårt för den muslimska världen att välja den demokratiska vägen.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Turkey has often been described as a cultural and geographical bridge between West and East. When the Islamic AKP came to power in Turkey 2002 many critics feared that the country was going to abandon its former Western allies and strengthen their relations with the Arab world instead. The criticism was intensified when the AKP increased Turkey?s bilateral relations with the Middle East and moved closer to former foe?s like Iran and Syria, at the same time as their long-time friendship with Israel experienced serious crisis. The aim and purpose of this thesis is to describe and explain the change in AKP?s foreign policy towards Israel.The research method is a combination of a qualitative text analysis of Turkey?s speeches in the UN General debate and Jakob Gustavsson?s model for explaining foreign policy change.The results show that the Turkish-Israeli relations have deteriorated after the Israeli attack on the Gaza Freedom Flotilla in 2010, particularly regarding diplomatic relations and military agreements.

 In this essay the aim was to investigate how the EU is trying to function as a democracy promoter in three particular countries, the so called candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey. The aim was also to analyze if there exist any differences in how the EU functions in these countries as a democracy promoter with a focus on how acts of democracy promotion is taken place. In order to fulfil the purpose of the essay two questions were addressed, how does the EU perform in promoting democracy in the three candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey? And also, is it possible to identify any differences in how the EU functions as a democracy promoter in those three countries?The method used to fulfil purpose and answering research-questions was qualitative text-analysis.  The results of the study were that the EU does perform in a number of ways to promote democracy in the three countries. The main differences are that the EU is using primarily political tools in Croatia and Macedonia which are channelized top-down and economic tools in Turkey channelized mainly top-down to promote democracy.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.  .

 Euro barometer surveys show quite an astonishing change in Turkish opinion towards European Union. In 2004, 73 % of the population considered EU as a good thing. In 2008, only 49 % were of the same opinion. At the same time, skepticism towards European integration is explained differently in earlier research. Some scholars claim that partisanship may explain attitudes of citizens better than ?cost and benefit? approaches.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

I den här studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus på framförandet av festivaler med utgångspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en växande modestad. Det är väsentligt för studien att använda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskälla..

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare.

I meet in my work as art teacher many students of different descent, were they, or their parents, have different school experience than the Swedish. This, in combination with therecent discussion after the Muhammad caricatures about the banning of images in Islamic religion, made me curious to study what art education in a Muslim country looked like. I went to visit the Maramra Egitim Köyü school in Istanbul, Turkey, and especially their art classesfrom grade five to eight, which are the same age of students that I have been working with thelast ten years. This was my first visit to Turkey.The question I ask is: What does the practice of Turkish art education look like, using the Marmara school as an example. Which discourses can I identify in the art teacher practice? What surprised me the most was the frequent visual exposure of the founder of the Turkishstate, Kemal Atatürk.

The purpose of the study is, through some aspects, to make it visible and compare the education in mathematics in classes 1-3 in Sweden and Turkey. I have also studied the mathematic lessons, textbook and teaching aids, examinations and the use of calculator, on the basis of steering documents in curriculum and syllabi. The method used in this study contains of qualitative interviews and have an unstructured character but also observations noted continuously. The result is a comparison between my own experiences and the observations connected to relevant theories and the questions..