SammanfattningTitel: Sol, surf och spa ? en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fallFörfattare:      Sofia Johansson och Selma MehmedovicÅr: HT-2011Handledare: Hans WessbladKurs: Turismvetenskap III, 15 hp, Linnéuniversitetet KalmarSyfte: Syftet med vår uppsats är att pröva vad marknadsföring innebär för en destination och hur en destination genom marknadsföring blir attraktiv.  För att kunna besvara syftet på bästa sätt kommer vi att välja ut ett antal teoretiska begrepp inom destinationsmarknadsföring. Våra valda teorier kommer ligga till grund för denna uppsats och sedan prövas på Varberg. Metod: Vi valde i denna studie att utgå utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Då vårt syfte var att ta reda på hur en destination marknadsförs och sedan pröva våra teorier på Varberg, kändes en deduktiv ansats mest relevant. Den deduktiva ansatsen har varit genomgående i uppsatsen och under insamlingen av vårt empiriska material utgick vi från vår teoretiska referensram. Slutsatser: I vår studie valde vi fem teoretiska kategorier som vi har utgått från.

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

Titel: ?Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it.?Författare: Malin NybergInstitution: Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNUKurs: Turismvetenskap III ? Examensarbete, 15 hp.Handledare: Martin Gren, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Examinator: Stefan Gössling, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och varför Öland som turistdestination är sårbar inför vädervariationer ur turismaktörernas perspektiv. Studien avser även att belysa på vilket sätt marknadsföring av Öland och medias rapportering om destinationens väderförhållanden är bidragande krafter till väderkänsligheten.Metodik: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie använts som forskningsmetod med en induktiv ansats. Informationsinsamling har skett via semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fyra turismverksamheter på Öland. Urvalet av fallstudieområde och respondenter har skett genom ett bekvämlighetsurval med hänsyn till access och karaktär av forskningsområdet.Slutsats: De viktigaste betydelserna av forskningsresultatet har bland annat visat att brist på alternativa turismprodukter innebär en stor sårbarhet för turismaktörernas verksamheter vid ogynnsamma väderförhållanden för de huvudsakliga aktiviteterna Forskningsresultaten har även påvisat att fokus på specifika väderattribut i marknadsföringen av destinationen medverkar till destinationens sårbarhet tillsammans med förväntningar om specifika väderförhållanden bland besökare..

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique Fügedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Denna uppsats syfte är att visa hur Sveriges befolkning använder sig av smartmobiler i kombination med resa. Detta område valdes att studera då vi som studerar Turismvetenskap på universitetsnivå ansåg det vara väldigt relevant med tanke på att informationsflöden inom turism blivit allt mer digitaliserade. I och med smartmobilens framväxt de senaste fem åren, med tillhörande nya funktioner, ständigt nya applikationer så ser vi att smartmobilen håller på att överta Internetanvändningen från den stationära likväl bärbara datorn ute i de svenska hemmen - hela 73 procent av Sveriges befolkning äger idag en smartmobil. Tidigare studier har gjorts inom området smartmobiler, men inte i kombination med turism vilket vi ansåg vara viktigt då allt fler människor använder sig av Internet till hjälp både före, under och efter resor. Vi lade vårt fokus på hur den svenska befolkningen använde sig av Internet i sina smartmobiler i kombination med resa. För att undersöka i vilken utsträckning som svenskar använder smartmobiler i samband med resa utförde vi en kvantitativ digital enkätundersökning. Populationen bestod av hela Sveriges befolkning mellan 18 - 75 år och urvalet utgjordes av 1026 slumpmässig utvalda personer, nio stycken män och nio stycken kvinnor från varje födelseår. Totalt fick vi in 123 stycken kompletta enkäter som vi sen använde oss av för att analysera och dra slutsatser utifrån.