Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Syftet med den här studien är att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att få svar på sina naturvetenskapliga frågor. Bakgrunden till studien är att flera forskare menar att barn är naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att läraren ofta missar barns frågor. I och med de nya tillkomna målen i förskolans läroplan är ämnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad säger barnen och vilka frågor ställer de utifrån ett naturvetenskapligt innehåll samt på vilket sätt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgångspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring ämnet från tidigare forskningsresultat. Undersökningen är en småskalig kvalitativ fallstudie där empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fältanteckningar.

Då dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte är att ta reda på vilka markörer för klass och genus som kan hittas på bloggarna och utifrån dessa vilken bild av att vara ung tjej det är som förmedlas till bloggarnas läsare. Debatten om de två aktuella bloggarna pågår i media och speciellt är det författarna bakom bloggarna som uppmärksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjälp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehåll och försöker utkristallisera vilka teman som är dominerande på dessa bloggar. Resultatdelen är uppdelad utifrån dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. En kvalitativ intervjustudie har genomförts utifrån en induktiv ansats då intresseområdet tidigare har varit obeforskat och ambitionen har varit att undersöka det unika inom detta. Tio intervjuer har utförts i vilka samtliga respondenter, vid undersökningstillfället, har befunnit sig på mellanchefspositioner inom antingen privat- eller offentlig sektor. Data har transkriberats och senare analyserats utifrån en induktiv tematisk analys vilken har resulterat i fyra övergripande teman för vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Dessa teman benämns som: Utvecklingen ? en strävan efter utveckling på det personliga planet, Makten ? att ha makt och därigenom kunna påverka såväl organisationen som sin egen arbetssituation, Att klättra i karriären ? mellanchefspositionen som en fas i karriären på väg uppåt i karriärvärlden, Bekräftelsen ? en önskan om att bli omtyckt, att få bekräftelse från folk i sin omgivning för att man har lyckats åstadkomma något.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.

Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola.