Bakgrunden till studien är att vikten på den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bär för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges på rätt plats i rätt tid på grund av minskad rörlighet. Terrängen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat när den bedriver strid till fots, gentemot vikten på och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som använts är en jämförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som fastställts i författarens analysverktyg som utgår från de amerikanska doktrinerna.

SammanfattningTvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition.

The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their children´s chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parent´s drug abuse on their child´s ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the child´s ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the child´s ability to develop and learn. How the child is able to cope with it´s parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the child´s personality and how people in the child´s surrounding react on the child´s needs..

Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv..

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende.

Sedan mitten av 80 talet pågår försök med så kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen är och har varit att främst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit där injektionsmissbrukare som grupp är minst sagt överrepresenterade. Programmen går i korthet ut på att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut använda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel även möjlighet att ta del av utbildning i smittfrågor samt att få kontakt med exempelvis primärvård o s v. Vårat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program går ut på, samt vad de har för effekt på den grupp de primärt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

Narkotikan är idag ett stort problem i Sverige och detta är den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssätt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig på intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga på polismyndigheten i Skåne närmare bestämt Hässleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begår brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehåller som förklarar varför en person begår brott.

En byggnad med hög termisk massa kan lagra värme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön när temperaturen sjunker. Detta har en dämpande effekt på temperaturvariationer, vilket minskar uppvärmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt på uppvärmningsbehovet för en rad olika varianter på ett småhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing är något högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissättning finns möjligheten att minska uppvärmningskostnaderna genom att undvika att värma bostaden när elpriset är som högst.