Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun.

Frågorna kring orsaken till varför en ?väljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förståelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jämförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten från deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i åldrarna 24-61.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

I have done a qualitative literature study, in which the data consisted of descriptions of drug abuse in ten social inquiry text documents (that also are applications for institutional care) concerning teenagers. Social welfare secretaries representing two social welfare offices in Malmö, has written the text documents. The purpose of this essay was to examine thedescriptions and, if possible, try to make out and describe stereotyped themes and patterns depending on gender. To obtain the purpose of this essay I searched for answers of the following three central questions:- What appears to be the social welfare secretary's purpose in describing the teenager's drug abuse?- How is the parameter gender related to the descriptions of drug abuse in the social inquiry text documents?- How are other possible gender-stereotyped descriptions of the teenager related to the descriptions of drug abuse?In the analysis of the descriptions, which where the foundation of the study, I found patterns in describing drug abuse depending on gender.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka påfrestningar arbetet innebär. Frågeställningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svårigheter, påfrestningar och farhågor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men även som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

 The aim of this study was to examine how young people, who have been treated for their misuse and/or to learn to handle a parent's misuse, portrayed the network's implication in their wishes about improving their lives, to make new choices. The network included members of nuclear family, relatives, important persons at school/work and friends. The ?professional network? (therapists and social workers) also became a part in the young people's life during a period. The main issues of this study concerned differences in their experiences of the young persons´ network relationships in before, during and after completed treatment.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

Att som barn leva i skuggan av flaskan där ens föräldrar missbrukar alkohol kan leda till svårigheter för barnen. Här kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att någon uppmärksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har också en skyldighet att kontakta socialförvaltningen när de misstänker att ett barn inte mår bra på grund av sina föräldrars missbruk.Vårt syfte var att undersöka hur förskolan går tillväga för att hjälpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer något samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan påverkas av sina föräldrars missbruk. För att nå vårt resultat använde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frågor. Resultatet av vår undersökning visade att förskolorna inte hade något tydligt utarbetat sätt för att hjälpa barn till alkoholmissbrukare.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag.