Känner du dig trygg i din vardag? Känner du dig trygg i ditt egna hem? Man önskar att alla kunde svara Ja på dessa självklara frågor, tyvärr är så inte fallet, inte ens för de med Trygghetslarm. LIAC- Live Active är ett projekt som har resulterat i ett nytt modernt Trygghetslarm, LIAC alarm. LIAC alarm har funktioner som möjliggör positionering av användaren, bättre kommunikation vid en larmsituation samt att det har ett inbjudande utseende. För att maximera användarområdet är LIAC alarm styrt genom mobiltelefoni vilket gör att det går att använda överallt. De Trygghetslarm som finns på marknaden idag uppfyller långt ifrån alla de funktioner som användarna är i behov utav, LIAC alarm är lösningen.LIAC alarm har utvecklats med användaren i fokus.

The purpose of this study was to depict some elderly people?s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results.

Företaget Caretech har som avsikt att utveckla en modul för överföring av puls, blodtryck och eventuella framtida givare via deras befintliga patientlarmsystem (Trygghetslarm). Detta för att möjliggöra central övervakning av patientstatus vad det gäller puls och blodtryck. För att åstadkomma detta krävs ett interface mellan Caretechs system och på marknaden befintliga givare för puls och blodtryck. Innehållet i rapporten beskriver de delar av projektet som Caretech anser kan vara publika. Interfacet skall helst byggas med komponenter som är kända och använda av Caretech i deras övriga produktsortiment.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns Trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.

Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med Trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar.

En olycka kan snabbt vara framme. För äldre personer kan ett fall vara tillräckligt för att skada sig rejält och inte ha möjlighet att komma åt ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta är i dagens samhälle ett stort folkhälsoproblem som både orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig känslan av otrygghet kan det underlätta och framförallt hjälpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmärksamhet från omgivningen men också familjemedlemmar eller vänner.För att lösa dessa problem har ett säkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att påkalla omgivningens uppmärksamhet genom ljudsignaler men också kontakta anhöriga.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur brukare med beviljad nattillsyn ser påbegreppen trygghet och otrygghet i sin omsorgssituation nattetid. Vidare är även syftet attse till hur de uppfattar teknik som ett komplement inom omsorgsarbetet. De frågeställningarutgår ifrån är:? Känner brukaren sig trygg nattetid?? Vilka faktorer anser brukaren är de viktigaste för trygghet nattetid?? Upplever brukaren faktorer i omsorgen som leder till otrygghet?? Anser brukaren att den teknik som presenteras kan leda till en ökad känsla avtrygghet eller anser de att det leder till otrygghet?Metod: Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativ metod i form avdeskriptiva halvstrukturerade intervjuer. De fem informanterna är ensamstående kvinnor iåldern 82-92 år, de bor alla kvar i det egna hemmet och har även insatser från hemtjänstenunder dagen.