Sökresultat:
2983 Uppsatser om Trygghet. skolmiljö - Sida 51 av 199
LÀraryrkets viktigaste uppdrag : Trygghet, lustfyllt lÀrande och undervisning
AbstractWhich assignment teachers feel they have to accomplish in their professional work has been thestarting point of this essay. To find this out, two questions have been asked:1.Which assignment do teachers experience as the most important assignment? How can this be relatedto the curriculum?2.How do teachers interpret the term 'learning'? How can this be related to the curriculum?Working as a teacher means that you have different assignments to implement, which brings complexityto it. One part is to prepare the students for becoming future citizens. Another part is to seeto that they reach the knowledge as well as other goals of the education.
VÄld i SkellefteÄ - En studie
Rapporten finns endast som papperskopia.Polisen i SkellefteÄ betraktar vÄldet utomhus mellan obekanta som ett högprioriterat omrÄde. SkellefteÄpolisens mÄl Àr att öka allmÀnhetens trygghet pÄ gator och torg under dygnets alla timmar. Hur jobbar SkellefteÄpolisen mot detta? Vad har de för strategi för att minska vÄldet utomhus mellan obekanta? Inom den brottsförebyggande forskningen finns flera teorier om hur man kan jobba just mot vÄld utomhus mellan obekanta. Vi har sammanfattat de mest framtrÀdande teorierna och kommit fram till att SkellefteÄpolisen arbetar efter rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin.
Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö - hur den upplevs och ÄtgÀrdas
Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö.
Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna
upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re.
Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga
begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad,
inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en
avslutning.
I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats
upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en
trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur
olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en
stad.
En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt
rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
Ljus och mörker i det offentliga rummet : Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.
Det Àr ÀndÄ jag som bestÀmmer till slut. : Unga invandrarkvinnors upplevelse av det svenska skolsystemet
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.
LÀnken som förenar : En grupp lÀrares uppfattningar om utvecklingssamtal
Det hÀr Àr ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka en grupp lÀrares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har litteratur som behandlar Àmnet utvecklingssamtal blivit lÀst samt har intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver Àven en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan lÀsas att informanterna Àr eniga om att en bra kommunikation och ett nÀra samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en kÀnsla av samhörighet för eleven.
Bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av vÄrdpersonalen i mötet vid cytostatiskabehandling
Bröstcancer Àr ett av de största hÀlsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med
studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig
förstÄelse i det vÄrdande mötet med vÄrdgivaren vid cytostatikabehandlingen.
Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska skönlitterÀra böcker och materialet
bearbetades genom en innehÄllsanalys. Resultaten visade en majoritet av
uppfattningar som bekrÀftade den ömsesidiga förstÄelsen i mötet. Denna
bekrÀftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.
FörbÀttringsförslag identifierade efter tvÀrprofessionell teamtrÀning av urakut kejsarsnitt. : En empirisk, kvalitativ studie
Introduktion: Förlossningssituationen Àr ett prioriterat omrÄde nÀr det gÀller patientsÀkerhet, dÀr fel kan fÄ stora konsekvenser. Jönköpings lÀn har svaga resultat nÀr det gÀller dödfödda barn och barn med lÄga APGAR poÀng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst tvÄ patienter och oftast en partner. Medarbetare frÄn tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö dÀr flera inte har sin ordinarie arbetsplats. TvÀrprofessionell teamtrÀning kan vara en möjlighet för att öka patientsÀkerheten. Syftet med förbÀttringsarbetet var att förbÀttra medarbetarnas förmÄga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa anvÀndbarheten av simulerad tvÀrprofessionell teamtrÀning. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens samtal om förbÀttringar efter tvÀrprofessionell teamtrÀning.
Vad Àr kvalitet i revision?
Revisionsbranschens frÀmsta uppgift Àr att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom
detta tillhandahÄlla en social och affÀrsmÀssig trygghet i samhÀllet. Revisorns oberoende Àr det som
ger trovÀrdighet Ät den finansiella informationen, kraven pÄ revisorns oberoende och en kvalitetssÀker
revision Àr dÀrför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare Ärs
skandaler. FrÄgestÀllning: VÄr problembakgrund och vÄr problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfrÄga som vÄr
uppsats Àmnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyrÄer av olika storlek i deras arbete med, och instÀllning till, vissa
kvalitetsfaktorer inom utvalda omrÄden?
För att kunna besvara vÄr huvudfrÄga har vi formulerat följande delfrÄga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnÄ en god kvalitet i revision?.
Fokus pÄ omsorgstagarna. En kvalitetssÀkringsmetod för en mer individualiserad Àldreomsorg.
Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssÀkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmÀtning av avgrÀnsade delar inom Àldreomsorgen i BÄstad kommun. VÄrt uppdrag var att undersöka kvaliteten pÄ ett projekt kallat ?Hemteamet?. Ett mÀtinstrument togs fram med utgÄngspunkt frÄn aspekter som Àr viktiga att beakta vid en kvalitetsmÀtning inom omsorg och vÄrd i ordinÀrt boende, utifrÄn omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkÀt.
FörskollÀrares yrkesroll och barns inflytande : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ den egna yrkesrollen i relation till barns inflytande i verksamheten
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning
I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och
studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ
en offentlig plats i Karlshamn.
En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn
anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom
stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12)
Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en
detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se).
Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika
hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
Trygghet kring hÄllplatser. Ett framtaget verktyg vid trygghetsanalysering i samband med hÄllplatser och dess nÀrmaste omgivning
Att mÀnniskor idag avstÄr frÄn att delta i sociala aktiviteter i samhÀllet pÄ grund av att de kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, och dÄ sÀrskilt pÄ hÄllplatser och vÀgarna till och frÄn, gÄr inte ihop med Göteborgsregionens mÄl om en ökad anvÀndning av kollektivtrafiken. För att fÄ fler att vÀlja kollektivtrafiken som fÀrdmedel mÄste tryggheten kring hÄllplatserna öka, vilket skulle innebÀra fördelar för bÄde hÀlsa, miljö och vÀlfÀrd. Det Àr speciellt kvinnor som anger att de, sÀrskilt kvÀllstid, avstÄr frÄn vissa aktiviteter för att de inte kÀnner sig trygga pÄ hÄllplatsen eller vÀljer att gÄ lÄnga omvÀgar hem för att de kÀnner sig otrygga. Olika fysiska ÄtgÀrder, i det offentliga rummet, pÄverkar den upplevda tryggheten hos mÀnniskor och med enkla medel tryggheten öka avsevÀrt pÄ en plats.Syftet med detta arbete Àr att belysa trygghetsfrÄgor i samband med hÄllplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angÄende trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten pÄ en hÄllplats och dess nÀrmaste omgivning. Detta kommer att underlÀtta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att fÄ en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebÀr.
Vad Àr trygghet för Àldre i boendet? : En studie kring hur GavlegÄrdarna kan utveckla och förbÀttra sitt Tryggbo koncept.
Syfte: SamhÀllets befolkning tenderar att bli allt Àldre. För bostadsbolagen resulterar denna förÀndring i demografin i en ökad efterfrÄgan pÄ bostÀder som Àr anpassade till de Àldres behov. I GÀvle Àr trycket stort pÄ anpassade bostÀder och boendealternativ dÄ staden har en Àldre befolkning. GavlegÄrdarna vill uppfylla denna efterfrÄga och tillhandahÄlla anpassade bostÀder till denna kundgrupp. I dagslÀget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo.