I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla..

Abstrakt  Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande.Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys.Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling. För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsföräldrar ser på barns anknytning och familjehemsföräldrarnas egen roll gällande att främja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som påverkar familjehemsföräldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.Våra frågeställningar var:? Hur ser familjehemsföräldrarna på barns anknytning i allmänhet och på familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad är viktigt för familjehemsföräldrarna för att kunna främja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer påverkar och vilka erfarenheter har familjehemsföräldrarna gällande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsföräldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lång tid och har även haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehåller aspekter gällande motiv och drivkraft som familjehemsförälder, barnens anknytning, familjehemsföräldrarnas egen roll samt laglig rätt/vårdnadshavare. Dessa teman är centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn är en del i många människors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförälder skiljde sig åt men har gemensamt att de alla har mycket kärlek att ge. En central del är att alla familjehemsföräldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 Frågeställning: Hur kan vi förstå stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vår uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering. Slutsatser: Utifrån vår frågeställning har vi kommit fram till att det är vik-tigt att skapa trivsel på arbetsplatsen, att det finns en trygghet och känsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anställda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation. .

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser på metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andraspråksinlärningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan från fem olika förskolor. Av undersökningen framgår att pedagogerna i förskolorna ställer sig positiva till att använda TAKK som stöd vid andraspråksinlärning. Vi har i diskussionen ställt tidigare forskning mot det resultat våra intervjuer gav. Vår slutsats är att TAKK är ett stöd vid andraspråksinlärning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Introduktion: Ett av de viktigaste målen inom förlossningsvården är att kvinnor får en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv inställning till moderskapet och hjälper till att underlätta övergången till att bli föräldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet främjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna föräldrar.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kände sig trygga i samband med vård under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbättras i stöd och bemötandet.Metod: En webbaserad enkät som besvarades av nyblivna föräldrar efter förlossningen under 2011 på ett sjukhus i västra Sverige. Web-enkäten innefattar föräldrarnas upplevelser under hela vårdkedjan, mödrahälsovård, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats består av en analys baserad på tre slutna frågor samt efterföljande tre öppna frågor där en lägre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gällande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande.

I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.

The aim of the study is to investigate how teachers talk about their teaching in the subject of Swedish, with a focus on L2 pupils? writing. Data were collected through interviews with four teachers of Swedish in grades 1?3. The interview responses were compiled for interpretation and divided into four shared themes and allocated to six writing discourses.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

BakgrundLiv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas.

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor då studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigt och känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..