Sökresultat:
922 Uppsatser om Trygg skolmiljö - Sida 38 av 62
FörÀldrars erfarenhet av att leva med ett barn med astma : En litteraturstudie
Introduktion: Barn i ung Älder Àr beroende av att förÀldrarna tar hand om barnets astma. FörÀldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebÀr en förÀndring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes 25 artiklar som analyserades och samanstÀlldes av bÄda författarna.
Ska det vara sÄ svÄrt att ta det lugnt en stund? : - om svÄrigheten att bemöta barns behov av lugn och ro i den moderna förskolemiljön
I min essÀ beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytÀnkande arbetssÀtt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lÀrande mellan barnen. Pedagogiken sÀger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att sjÀlva söka kunskap, men hÀr anser jag att det finns barn som fÄr problem. MÄnga barn har svÄrt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmÀrker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvÄrigheter blir allt vanligare inom förskolan och Àr orsakat av miljön de befinner sig i.
UtvÀrdering av utbildningen Kommunbaserat sÀkerhetsarbete : Evaluation of the course in municipal risk management, Safe Community
Nyckelord:Riskhantering, samhĂ€llssĂ€kerhetLag om skydd mot olyckorSĂ€ker och trygg kommunUtvĂ€rderingIntervjumetodHĂ€lsofrĂ€mjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat sĂ€kerhetsarbeteVi kan Ă€ndĂ„ vara sĂ€kra pĂ„ vĂ„r sak nĂ€r vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitĂ©er. Med en blick framĂ„t tror vi att den hĂ€r typen av utbildning kommer att ges fortsĂ€ttningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och Ă€ndringar i lagstiftning och samhĂ€llsstruktur. Om man ska lyfta fram den frĂ€msta styrkan i utbildningen, Ă€r det möjligheten att kunna pĂ„verka innehĂ„llet nĂ€r det gĂ€ller valet av studieobjekt i projektarbetet. Ăven enkelheten och den basala nivĂ„n i metoderna har framtrĂ€tt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gĂ„tt att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.FörvĂ€ntningarna pĂ„ utbildningens anvĂ€ndbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.
Patientens upplevelser av trygghet och tillit i personcentrerad vÄrd
Personcentrerad vÄrd beskrivs som att se hela mÀnniskan och kunna sÀtta sig in i den andras livssituation. Respekt och förstÄelse för val och önskningar ska leda till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i vÄrd och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsÀtt förordas för att möta de förvÀntningar som finns pÄ god vÄrd dÀr patienten kan vara trygg och kÀnna tilltro till vÄrden. Att utvÀrdera personcentrerad vÄrd Àr viktigt för att visa hur grundlÀggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förÀndrad vÄrdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vÄrd som pÄverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.
Samtal med fördomar : En studie om utvecklingssamtal med betoning pÄ det interkulturella perspektivet
Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.
"Ge en kram, hÄll om och sÀg jag ser att du Àr ledsen" : En studie om hur klasslÀrare kan arbeta för att stimulera lÀrande hos elever vars förÀldrar missbrukar alkohol
?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och vÀxa med sina uppgifter.? (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa pÄ grund av hemförhÄllanden. I studien har jag fokuserat pÄ de elever som vÀxer upp i ett hem dÀr en eller bÄda förÀldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslÀrare kan arbeta för att stimulera lÀrande hos elever vars förÀldrar missbrukar alkohol.
Konfliktundvikande eller trygg vid det jobbiga samtalet? : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av hur kunskaper frÄn deras tidigare utbildningar kan tÀnkas pÄverka deras ageranden vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare
Arbetsplatskonflikter Àr ett svÄrt Àmne som tenderar att resultera i konsekvenser för bÄde anstÀllda och chefer i organisationer. DÄ jag anser mig ha upplevt en osÀkerhet och frustration hos chefer nÀr de stÀllts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes vÀlutbildade chefer agerade pÄ sÄdant sÀtt. För att nÀrma mig en förstÄelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tÀnkas ha pÄverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.
Postoperativ shivering: En kvantitativ studie om dess orsaker
Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola vÀrmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering Àr ett problem inom den perioperativa vÄrden. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under Ären minskat.
LÀttillgÀnglig expert ? upplevelser av att ha en sjukgymnast tillgÀnglig pÄ Àldreboende: en kvalitativ studie
Bakgrund: Tidigare studier har visat att baspersonalen inom Àldreomsorgen, det vill sÀga undersköterskor och vÄrdbitrÀden, behöver fÄ stöd och uppmuntran till att efterstrÀva en bibehÄllen funktionsförmÄga och sjÀlvstÀndighet hos den Àldre personen. En undersökning visade att sjukgymnastens roll inom Àldreomsorgen Àr en viktig del av rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsarbetet inom Àldreomsorgen Àr i stÀndig risk att bortprioriteras och rinna ut i sanden. Det Àr mÄnga lÀnkar som Àr tvungna att gÄ i lÄs för att rehabiliteringen ska fungera. Syfte: Studiens syfte var att ur ett rehabiliterings perspektiv beskriva baspersonalens erfarenhet av att arbeta pÄ ett Àldreboende.
NÀrstÄendes behov av stöd inom den onkologiska slutenvÄrden
Bakgrund: I Sverige drabbas mer Ă€n 50000 personer av cancer varje Ă„r. Ca 35 % av all cancer gĂ„r inte att bota, och vĂ„rden blir palliativ. Ăven de nĂ€rstĂ„ende pĂ„verkas, och Ă€r i behov av stöd frĂ„n sjukvĂ„rden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvĂ„rden för nĂ€rstĂ„ende till patienter med cancer i palliativt skede som inte Ă€r anslutna till hemsjukvĂ„rd eller hospice.Metod: Studien Ă€r utförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats och Ă€r baserad pĂ„ sju intervjuer dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: NĂ€rstĂ„ende upplever sig i stort erhĂ„lla ett gott stöd frĂ„n den onkologiska slutenvĂ„rden. Viktigast upplevs att som nĂ€rstĂ„ende bli sedd och bekrĂ€ftad, samt att erhĂ„lla lagom mĂ€ngd information löpande under vĂ„rdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd frĂ„n familj och vĂ€nner, gör att nĂ€rstĂ„ende kĂ€nner sig trygga.
"Vi finns hÀr för deras skulle, för att fÄ dem att bli sjÀlvstÀndiga och för att de ska klara av ett eget liv" : En kvalitativ studie om ensamkommande barn pÄ HVB-hem och hur personalen arbetar för att öka barnens resilience
Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.
Ordval och formuleringar i den individuella utvecklingsplanen : ? en analys av tÀnkbara konsekvenser för eleverna
Syftet med denna undersökning Àr att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling Àr utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som anvÀnds bestÄr av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgÄtt frÄn den hermeneutiska traditionsförmedlingen dÀr undersökningen gÄr ut pÄ att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar Àr av stort vÀrde för elevernas sjÀlvbild. FörvÀntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgÄngspunkt kan göra att eleverna fÄr svÄrare att uppnÄ mÄlen. Positiva omdömen gÀllande elevernas förmÄgor och en fokusering pÄ elevens starka sidor Àr betydelsefullt eftersom eleven dÄ fÄr tillgÄng till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna Àr skrivna pÄ olika sÀtt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet bestÄr av en fÀrdig mall, indelat med rubrikerna nulÀge, utvecklingsmÄl, insats och ansvar.
Fysioterapeutstudenters upplevelse av stress och hur den kan pÄverka studier och framtida yrkesliv: En enkÀtstudie
Stress Àr en primitiv reaktion som varit nödvÀndig för mÀnniskans överlevnad dÄ det Àr en naturlig respons pÄ ett kommande hot. NÀr omgivningen stÀller krav pÄ individen som denne inte kan hantera eller upplever vara för stora uppstÄr ett stresspÄslag. Flertalet studier visar att studenter Àr en grupp i dagens samhÀlle som upplever mycket stress. Höga nivÄer av stress bland sjuksköterskestudenter och medicinstuderande har visats sig pÄverka minne, koncentration samt problemlösningsförmÄga, vilket i sin tur leder till försÀmrad inlÀrning och försÀmrade studieresultat. Studien syftade till att undersöka upplevelser av stress hos fysioterapeutstudenter och uppfattningen om hur denna stress kan pÄverka studier och framtida yrkesliv.
Den pedagogiska skolmiljön ? en trygg miljö? : Undersökning av sÀkerheten vid tvÄ högstadium
SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka sÀkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn pÄ sannolikheten att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, om de vidtagit förebyggande ÄtgÀrder mot sÄdana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur tvÄ klasser ur Ärskurs 9 reflekterar kring sÀkerheten i skolan efter dessa hÀndelser.Studien Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrÄn vad intervjupersonen sagt. Författaren har Àven anvÀnt sig av kvantitativa enkÀter dÀr svar söker svar frÄn en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ hot och vÄld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och sÀkerhet i skolan har studerats för att fÄ fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade vÄldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna pÄ de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, trots att de Àr medvetna om att vÄld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit nÄgra sÀkerhetsÄtgÀrder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera dÄ de inte har nÄgon handlingsplan för detta.Somliga studenter bÀr vapen i skolan för att det Àr tuff och för att de vill kÀnna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt mÀrke till att inga ÄtgÀrder vidtagits för att förbÀttra sÀkerheten pÄ skolan, efter skolmassakerna..
Hurra för matte! Att motivera elever till att lÀra matematik
Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.