Sökresultat:
925 Uppsatser om Trygg skolmiljö - Sida 31 av 62
Lidande och sorg : vad upplever nÀrstÄende som stödjande frÄn sjuksköterskan?
Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svÄrt sjuka patienter och deras nÀrstÄende. NÀr nÄgon Àr sjuk involveras hela familjen. Det Àr dÄ viktigt att nÀrstÄende fÄr hjÀlp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstÄr och dÄ spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur nÀrstÄende upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar.
EgenvÄrdens roll i förebyggandet av fotsÄr vid omvÄrdnaden av personer med diabetes mellitus typ 1 och typ 2 : En litteraturstudie
Njurtransplantation Àr en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag stÄr cirka600 personer pÄ vÀntelista till en njurtransplantation och det Àr viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar pÄ sjukdomen utan har Àven kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed.
Hur skapas stadsliv och mÄngfald i dagens stadsbyggande? : En komparation mellan litteratur och verklighet
I de flesta stÀder finns nÄgot som kan definieras som stadsliv. MÀnniskor rör sig ute pÄ gatorna och aktiviteter pÄgÄr oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstÄr Àr inte en sjÀlvklarhet, och bÄde viljan och kunskapen att skapa det Àr nÄgot som har gÄtt förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket pÄ grund av funktionalismens intÄg i stadsbyggandet. Det finns dock mÄnga mÀnniskor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv Äterigen kan skapas. FrÄgan Àr dock om dessa teorier verkligen tillÀmpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av nÄgra av de böcker dÀr arkitekter och stadsplanerare lÀgger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mÄngfald Äterigen kan uppnÄs.
RÀdsla för fall hos Àldre - konsekvenser och arbetsterapeutiska ÄtgÀrder. : En litteraturstudie
Bakgrund: Att ha möjlighet att fÄ bo kvar hemma Àr för Àldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, dÀr personen kan kÀnna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen bland Àldre, och Àldre personer som har fallit har en ökad rÀdsla för att falla igen. RÀdslan att falla pÄverkar aktivitetsutförandet.
Patienters upplevelse av utskrivning till hemmet frÄn en dagkirurgisk enhet : En intervjustudie
Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna mellan 28-71 Är har deltagit i studien. InnehÄllsanalys anvÀndes för analys av materialet.
"Men skolan kan inte bara lÀgga sig platt pÄ rygg" : Attityder till vÀrdegrundsarbetet inom vuxenutbildningen
Syftet med denna studie Àr att belysa attityder som finns hos lÀrare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andrasprÄk (SVA) till integreringen av vÀrdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget Àven uppmÀrksamma deras berÀttelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i vÀrdegrundsarbetet. Studien söker att svara pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar SFI- och SVA-lÀrarna vuxenutbildningens vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna till integreringen av vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen? PÄ vilket sÀtt integrerar SFI- och SVA-lÀrarna vÀrdegrundensmÄlen i sin dagliga verksamhet? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstÄr i deras arbete med vÀrdegrundsfrÄgor? och Vad styrs lÀrarna av nÀr de löser yrkesetiska konflikter som uppstÄr i vÀrdegrundsarbetet? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lÀrare. Intervjuerna kompletteras med en enkÀtundersökning som genomförts med samma lÀrare.Studiens resultat diskuteras utifrÄn en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva kÀnslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lÀrarna förknippar skolans vÀrdegrund med demokrati, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, alla mÀnniskors lika vÀrde och trygg inlÀrningsmiljö och har ett positivt förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i sprÄkundervisningen..
BestÀmmanderÀtt vid gemensam vÄrdnad
VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.
RÀttsligt skydd för tv-format
VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.
Personers upplevelse av att respiratorbehandlas pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med sju kategorier. De tvÄ teman som framkom var Att vara överlÀmnad i andras hÀnder och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att kÀnna sig sÄrbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att kÀnna sig trygg med personalen, att vÄrdas i en okÀnd miljö, att nÀrstÄende fanns dÀr och togs omhand, att minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och Äterbesök var uppskattat.
LÀra för livet : Hur pedagoger och kulturarbetare uppfattar kulturens och teaterns betydelse för barn och hur dessa kan anvÀndas som en estetisk lÀrprocess i förskolan.
I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.
Med sÄng som yrke : En kvalitativ studie om hur yrkesförberedande sÄngundervisning kan bedrivas med syfte att ge eleven en god förberedelse för yrkeslivet
Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.
"Fast en gÄng pÄ sommarlovet tvingades vi att vara med pÄ aktiviteter" : Om elevdemokriti i fritidshem
Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.
Elevens delaktighet i integrerad undervisning : LikvÀrdig utbildning för alla
Elever med funktionsnedsÀttning har under sin skoltid varit med om mÄnga förÀndringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i sÀrskolan, andra har frÄn tidig Älder fÄtt sin diagnos och mottagits direkt i sÀrskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet Àndrats. Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstÄnd bara fÄr tillhöra sÀrskolan om de Àven har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta Àr att grundskolan fÄtt ta emot elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet Àr att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning. Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att stÀndigt vara med och pÄverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillÄtande lÀrmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmÄgor och vÀxa som mÀnniskor.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i palliativt skede pÄ en akutvÄrdsavdelning
Patienter i livets slutskede behöver fÄ en trygg sista tid och vÄrdas pÄ bÀsta sÀtt. Som sjuksköterska Àr det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar sÄ meningsfull som möjligt. Palliativ vÄrd syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och familjer dÀr döden nalkas. MÄlet för den palliativa vÄrden baseras pÄ fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende. FörutsÀttningen för en god palliativ vÄrd Àr en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och nÀrstÄende.
Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av transitionen frÄn student till arbetande sjuksköterska: en litteraturstudie
Varje Är tar cirka 3700 sjuksköterskeexamen i Sverige. Efter examen pÄbörjas en transition frÄn student till arbetande sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av denna transition. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att ha förvÀntningar pÄ vÄrden och sjuksköterskerollen, men bli besviken pÄ verkligheten, att kÀnna sig otillrÀckligt förberedd och det Àr övervÀldigande med allt nytt, att kÀnna stress, rÀdsla och oro över det ansvar som vilar pÄ axlarna, att kÀnna sig ensam och sakna stöd samt att bli trygg och bekvÀm i sin sjuksköterskeroll genom att lotsas in i arbetet och bli en del av teamet.