Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning.

Rosengård har sedan december 2008 präglats av kravaller, därför tillsattes en kommendering för att återskapa en trygg och säker stadsdel. Syftet med denna rapport är att belysa vilka arbetsmetoder som polisen använt sig av i samband med kommenderingen samt att åskådliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen på intervjuer med biträdande chefen för närpolisområdet där Rosengård ingår. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en välbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osäkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det råder informationsbrist till patienterna där de känner att de inte är förberedda inför behandlingen samt ovetande angående hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist på information skapar misstro, Svårigheter i beslutsprocessen vid ECT på grund av depression, Upplevda känslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvårdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet därefter är övergripande, där den störst bidragande faktorn till denna oro är risken för relaterade biverkningar.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

Njurtransplantation är en eftertraktad behandlingsform vid kronisk njursvikt. I Sverige idag står cirka600 personer på väntelista till en njurtransplantation och det är viktigt att sjuksköterskan inte enbartfokuserar på sjukdomen utan har även kunskap om upplevelser som kan förekomma före och efternjurtransplantationen hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser isamband med njurtransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tiovetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning, utgjorde resultatet. Dessa artiklar söktesfram i databaserna CINAHL och PubMed.

I de flesta städer finns något som kan definieras som stadsliv. Människor rör sig ute på gatorna och aktiviteter pågår oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstår är inte en självklarhet, och både viljan och kunskapen att skapa det är något som har gått förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket på grund av funktionalismens intåg i stadsbyggandet. Det finns dock många människor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv återigen kan skapas. Frågan är dock om dessa teorier verkligen tillämpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av några av de böcker där arkitekter och stadsplanerare lägger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mångfald återigen kan uppnås.

Bakgrund: Att ha möjlighet att få bo kvar hemma är för äldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, där personen kan känna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland äldre, och äldre personer som har fallit har en ökad rädsla för att falla igen. Rädslan att falla påverkar aktivitetsutförandet.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare.Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen..

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas på intensivvårdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med sju kategorier. De två teman som framkom var Att vara överlämnad i andras händer och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att känna sig sårbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att känna sig trygg med personalen, att vårdas i en okänd miljö, att närstående fanns där och togs omhand, att minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och återbesök var uppskattat.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.