Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. Förvärvade övervärden, goodwill, ska inte längre skrivas av planmässigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda på hur de Svenska företagen redovisar sin användning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig åt mellan företag. Vi har också gjort en jämförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar påverkats av regeländringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervägande del av fallen bättre ut på pappret.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Following the implementation of IFRS with yearly impairment tests, the question of correlations and causalities between impairments and investors? decision making is gaining interest in academia. This essay will study the relationship between significant goodwill impairments, communicated on the Nasdaq OMX Stockholm webpage between the years 2005-2009, and the impact those announcements have had on investors? decision making. Furthermore, the causality behind the impairments will be in focus.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Bakgrund:Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter.

Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.

Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått..

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Bakgrund och problem: Enligt redovisningsstandarden IAS 36 skall en nedskrivning avgoodwill spegla företagens ekonomiska verklighet. Den ekonomiska verkligheten speglasbättre genom årliga nedskrivningsprövningar än genom en avskrivning. Vilken var metodensom tillämpades tidigare. Detta har gett företagsledningar möjlighet att basera värderingenefter egna bedömningar. Tidigare forskning har visat på att nedskrivning av goodwill har ensläpande effekt på kassaflödet och inte speglar den ekonomiska verkligheten som är ett avsyftena med IAS 36 är.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 reflekteras iframtida kassaflöde ett och två år fram bland svenska företag noterade på NASDAQ OMXStockholm AB mellan åren 2005-2010.Avgränsningar: I studien ingår de företag som skrivit ned goodwill någon gång mellan åren2005-2010 och är noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB.Metod: För att undersöka detta valde vi att genomföra en kvantitativ studie där vi undersökteett urval av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm mellan åren 2005-2010.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

I vår uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrån ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehållsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att årsredovisningar är företags främstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras på ett trovärdigt sätt. För att trovärdighet ska uppstå krävs det att ett sambanduppstår mellan upprättandet och förmedlandet av informationen gällande goodwill. Det vikommer fram till i vår studie styrker tesen, goodwill är problematiskt att förmedla på etttillfredställande sätt.