AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan 2005 har svenska börsnoterade företag följt IFRS. Goodwill som uppkommer vid förvärv ska inte längre ha en nyttjandeperiod som skrivs av med årliga avskrivningar. Istället ska årliga nedskrivningsprövningar ske, dessa prövningar utförs av företagsledningen. Det nya systemet introducerades när Sverige var i högkonjunktur och grundar sig mer på subjektiva antaganden. När högkonjunkturen var över och Sverige drabbades av en finanskris genomfördes färre nedskrivningar än vad fler förväntade sig.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

This essay is about publishing on the Internet and aims to understand the differences between publishing information on the webpage Wikipedia (Swedish version) in contrast to other information pages on the Internet, for example blog, discussion pages, homepages etcetera. The study is based upon an article which described that 90% of the information publishers at Wikipedia belongs to a small elite of white, western, well educated men between the age of thirty to thirtythree. This study examines why people who does not belong to this heteronormativity publish information in other Internet places but not at Wikipedia.Wikipedia is an open source site, where anyone can publish and are even encouraged to do so and is often described as an utopian dream of the digital democracy, so why don´t people express themselves on Wikipedia? The method is based on two discussion groups, which are compared and analyzed. The study is based upon theoretical competence within feminist theory and conceptions such as intersectionality, heteronormativity and digital divide as well as theories about digital devices and social order.