Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Denna uppsats har utförts som ett kandidatarbete vid Textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan i Borås. Arbetets uppdrag gavs av Svenska Sjöräddnings-sällskapets innovations- avdelning i Göteborg och syftade till att försöka utveckla ett sjöräddningsrep med mindre motstånd i vatten, och därigenom underlätta och minimera energiåtgång vid sjöräddning. Idag används bland annat kastlinor med en mindre diamter för att hjälpa människor över bord men även rep med grövre diameter och tvärsnitt används som till exempel bogser-Trossar för att hjälpa båtar i nöd. Repen ser olika ut gällande repkonstruktion, utvecklingsarbetet ämnade att kombinera dessa två sorters rep till ett nytt ?universalrep? för sjöräddning med ett mindre motstånd i vatten.