Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushållsskuldsättning och sjunkande räntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tämligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlåning till privatpersoner med bostäder som säkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen på bolånemarknaden, låntagarnas skuldsättning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstår kreditrisken för hypoteksbolagen som begränsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushållen bedöms ha goda marginaler.

Arbetet undersöker hur förhållningssättet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande påverkar användningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av Luleå.Resultatet visar att det finns en grundhänsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra världskriget. Utformning och design av våra städer har istället styrts av ekonomi och industriell tillväxt. Idag har ökande klimatförändringar och miljöproblem lett till ett växande fokus och medvetenhet kring klimatfrågor där även vinterns förutsättningar fått en tydligare ställning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.Användningen av staden ändras under vintern då både intensiteten och typen av aktiviteter förändras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid än nödvändigt utomhus.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi såg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlägga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna på en produktionsavdelning med fokus på vad som skapar hälsa och därigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbättringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på den nämnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det råder ett öppet klimat på företaget med en stark sammanhållning arbetskamraterna sinsemellan och en utpräglad vi-känsla inom arbetsgruppen, men att det krävs förändringar både vad gäller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och påverkan av sin egen arbetssituation.

Med klimat avses statistiska väderförhållanden såsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhållanden skiljer sig mycket på olika platser på jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhållanden såsom berg och hav. Breddgraden är vald till 59±2 grader nord. På denna breddgrad förekommer både stora kontinenter och världshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstånd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden samlats in från en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.