Sök:

Sökresultat:

2289 Uppsatser om Tron pć en högre makt - Sida 46 av 153

Hur fyra aspekter av kontroll pÄverkar arbetet pÄ verkstadsgolvet - En studie av Volvos tillÀmpning av dockmontering respektive löpandeband

SammanfattningVi har i vÄrt fördjupningsarbete ingÄtt i ett samarbete mellan Högskolan i BorÄs och Chalmers Tekniska Högskola, vi har dÀrigenom fÄtt ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, frÀmst Volvo. Syftet med vÄrt fördjupningsarbete Àr att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig pÄ verkstadsgolvet i de bÄda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi vÄra skilda erfarenheter av de bÄda produktionssystemen, samt vÄr gemensamma förförstÄelse av att alternativ montering Àr att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar mÀnniskan. Vi har gjort en genomgÄng av tidigare forskning bl.a. inom omrÄdena egenkontroll och ledarskap, och Àven tittat pÄ valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi.

PÄ kungens befallning eller av inre övertygelse : en undersökning av varför vikingatidens mÀnniskor konverterade

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om runstensbestÄndet i Norge, Danmark och MÀlardalen kan sÀga nÄgot om hur dessa omrÄden kristnades. Skillnader mellan de olika omrÄdena i antal runstenar och sjÀlva runinskrifternas innehÄll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt fÄ runstenar med kristet budskap och Àn fÀrre som hÀnvisar till eskatologiska förestÀllningar medan MÀlardalens runstenars inskrifter pÄfallande ofta fokuserar pÄ sjÀlens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmÀnt mÀnniskorna ha konverterat efter pÄtryckningar frÄn olika kungar. I MÀlardalen anses dock kungar med sÄdan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden.Ett tÀnkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta.

Politisk kommunikation i blogsfÀren : - En kritisk diskursanalys av Cecilia Malmströms och Magnus Betnérs bloggar

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Liten mot Stor : - En studie om press i affÀrsrelationer

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affĂ€rsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine TidĂ„sen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits lĂ€nge och vĂ€xer sig allt större pĂ„ dagens marknader, dĂ€rmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhĂ„ller makt i affĂ€rsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om press kan uppstĂ„ mellan svenska, nĂ„got mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare Ă€mnar vi undersöka om det uppstĂ„r nĂ„gon form av beroendestĂ€llning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Neoliberal planering, verklighet eller teori?

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren.

Bötning ? En tidningsanka eller ett allvarligt problem?

Upptakten till vÄr studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades frÀmst vara ett Göteborgsfenomen dÀr ungdomar sysslade med utpressning, hot om vÄld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nÀstan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat pÄ en studie frÄn juridiska institutionen/Handels, Göteborg dÀr tvÄ studenter genomfört en enkÀt pÄ Lunarstorm dÀr de fick runt 80 000 svar. Detta kÀndes inte rimligt tyckte vi utan bestÀmde oss för att studera om medias rapportering stÀmde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.

Du Àr det du lÀser : En analys av hur maskulinitet och femininitet representeras i tvÄ utvalda artikelserier i Dagens Nyheter

Uppsatsen Àr baserad pÄ kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ artikelserier frÄn Insidan i Dagens Nyheter och behandlar Àmnena boendets roll samt förÀldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters sprÄkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det Àven kan Äterskapa förestÀllningen om det traditionella könet. MÄlet med uppsatsen Àr att pÄvisa sprÄkets makt över mÀnniskors beteenden och tankesÀtt..

LÊstadius och Wieselgrens kamp i norr och söder mot alkoholmissbruket

Jag vill genom denna uppsats ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi LÊstadius och Peter Wieselgren. Dessa tvÄ prÀster levde pÄ 1800-talet, de var oerhört hÀngivna av att vilja bekÀmpa brÀnnvinet som förstörde och skapade ett sÄnt elÀnde för mÀnniskorna.BÄde LÊstadius och Wieselgren ansÄg att alkoholmissbruket mÄste angripas frÄn roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos mÀnniskorna.LÊstadius ansÄg att det moraliska fördÀrvet var orsaken till alla laster och för att komma Ät det hela, sÄ mÄste det lyftas upp pÄ en högre front nÀmligen den kristna tron som ger mÀnniskan större livskvalitet.Wieselgren ansÄg att spritmissbruket och okunnigheten hos mÀnniskorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma Ät det onda. Han tog kyrkorÄdet till hjÀlp och det infördes bland annat strÀng kyrkotukt. HjÀlpte inte förmaningarna, sÄ blev den försumlige inkallad till kyrkorÄdet.LÊstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev bÄda hatade, mordhotade och det vÀcktes Ätal mot dem, men de lÀt sig inte skrÀmmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Konsten att fördela bistÄnd

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

?Jag har ju blivit utsatt för ett brott, men? ? mÀns upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna

Detta Àr en kvalitativ intervjustudie vars med inriktning pÄ mÀns subjektiva upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna, speciellt nÀr vÄldet sker inom ett parförhÄllande. Syftet har varit att beskriva och analysera dessa upplevelser i relation till teorier om offerskap, makt och manlighet. Fokus har varit pÄ kÀnslomÀssig upplevelse, mÀnnens syn pÄ sig sjÀlva i relation till begreppet brottsoffer samt tankar kring om förövarens könstillhörighet pÄverkat deras reaktioner. Studien har bestÄtt av en litteraturstudie av relevant empiri samt fyra intervjuer med mÀn som utsatts för vÄld av kvinnor. Intervjuerna skedde individuellt, tre av dem via e-mail, och analyserades sedan fenomenologiskt.Resultatet visade att de mÀn som drabbas av vÄld i en parrelation har en tendens att skylla det som sker pÄ sig sjÀlva, vilket Àr vanligt Àven vid kvinnomisshandel.

Romerna- en av Sveriges fem nationella minoriteter : En kvalitativ studie om hur historieböcker för grundskolans senare del tryckta mellan Ären 1995-2012, samt hur styrdokumenten Lpo 94 och Lgr 11 framstÀller romer.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur romerna, med utgÄngspunkt i historielÀroböcker för grundskolans senare Är och utgivna mellan Ären 1995 och 2012, Àr underordnad majoritetssamhÀllet, samt belysa hur lÀroböckernas historieförmedling sker och hur den Àr prÀglad. Uppsatsen skall Àven uppmÀrksamma skillnader i framstÀllningen av romer efter erkÀnnandet i politiska styrdokument och lÀroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Kunskap för att styra eller kunskap för att förstÄ? En diskursanalys av överlÀmningsdokument frÄn förskola till förskoleklass

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Politikens medialisering

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt sjÀlv mÄlar upp med vÄra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det Àr omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i vÀrlden och ta del av allt sÄ man mÄste lita pÄ att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad hÀnder runtom i vÀrlden. Jag tÀnkte granska medias roll som maktfaktor. Titta pÄ det problem som kan uppstÄ nÀr man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister stÄr inför nÀr de ska beskriva den sÄ kallade verkligheten.

Logotyper och deras fÀrgsÀttning_en gapanalys

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

Bakom prositutionen finns en kvinna i nöd - En kvalitativ studie om organisationers arbete för att stödja och skydda kvinnor i gatuprostitution

Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->