Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst Troende har större friheter än ickeTroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara Troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts.

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som Troende och religiösa.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för Troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan Troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de Troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framställs i en lärobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger på intervjuer och analyser av sex elever i årskurs nio. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sätt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssätt i dessa läroböcker. Undersökningens fokus ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt dessa eventuella spår då yttrar sig. Eleverna får också ta ställning till om de anser att läroböcker i ämnet religion skulle vinna på fler inslag av verkliga Troende individers medverkan ifråga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i läroboken finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i någon grad.

Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, Troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av Troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och Troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken påverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst Troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle.

? Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den Troende själv.Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:Vem? När? Hur? Varför?? Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.? Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:Vem? En ?sökare? av olika anledningar och slag.När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.Varför? För att möta ett behov..

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur djupt Troende människor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. Frågorna som är relevanta för min intervjuundersökning är följande:Jesu gudomlighet är något centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frälsa människan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?Treenighetsläran definierar Gud som Treenig i bemärkelsen tre personer (hypostaser) i ett väsen, (ousia) hur överensstämmer detta med Bibelns sätt att tala om Gud enligt informanterna?Går det att utläsa i Bibeln att den Helige Ande är en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prästen) Arius menade att Sonen är underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.