We have through our theoretical framework been able to create a simplified measuring tool for a KIZ; the S-TKL. We have found that the S-TKL is possible to implement on the Öresund Region but with some flaws. Even though the Öresund Region has implemented the mindset of a KIZ, accurate statistics are in some areas hard to find. We can also through our empirical findings say that it is difficult to use the S-TKL on Shenzhen. The data we have found gives a good indication of both of the regions.

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används.

Den här rapporten beskriver arbetet och utförda studier inom området kryptering och VPN. Fokus ligger på hur väl krypteringsalgoritmerna Triple Data Encryption Standard (3DES) och Advanced Encryption Standard (AES) skalar i en förutbestämd miljö. Huvudfokus har varit att svara på frågan: Vilken av krypteringsalgoritmerna AES och 3DES kräver minst systemresurser? Under utbildningstiden har det flera gånger framförts att 3DES-algoritmen skulle vara mer krävande för krypteringsenheterna att utföra jämfört med AES. Denna rapport söker finna om det är så det förhåller sig och i så fall hur stor skillnaden är mellan algoritmerna.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar.

In the year 1800, about 5 % of the world population lived in cities (World Wide Fund for Nature, 2012, 3). Today that number is about 70 % in Europe and North America, and in 2050 it is expected to be 86 % in the developed world and 67 % in the developing world (www, UN, 2009). In addition, the global population is expected to increase with 2.2 billion people until 2050. As a result of the population increase more food has to be produced which requires more transport from the countryside to the cities. However, this flow of resources faces some difficulties.

Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten.

I förarbetena till Konsumenttjänstlagen (1985:716) framförs att det är nödvändigt med lagstiftad reglering inom transporttjänster, däribland persontransporter. Det nämns även att att KtjL senare skulle kunna utökas till att gälla fler typer av tjänster än de i början avsedda. Lagstiftat konsumentskydd finns angående persontransporter i sjöfart, järnvägstrafik och luftfart samt paketresor. I dessa trafikslag samt i sjöfart har transportören ett lagstiftat ansvar gentemot passageraren vid förseningar, medan ett sådant ansvar saknas vid järnvägsbefordringar. Det saknas vidare i dagens läge lagstiftning som ger resenärer konsumentskydd vid vägtransporter.

Avtalsfrihet och pacta sunt servanda benämns ofta som avtalsrättens grundpelare. Det innebär att parterna är fria att själva utforma inbördes prestationer och skyldigheter i avtal och att bundenhet att fullfölja avtalet uppstår. En jämkning av avtalsvillkor innebär i många fall att dessa grundprinciper inskränks varför uppsatsen behandlar principernas ställning och skyddsvärde.Denna uppsats har till syfte att utreda räckvidden för en i avtal stadgad ansvarsbegränsning. Utredningen görs dels genom en genomgång av den proposition generalklausulsutredningen resulterade i och som förelåg införandet av oskälighetsbegreppet i 36 § AvtL, vari tillämpning för jämkning av avtalsklausul möjligen kan finnas, dels genom en sammanställning för vad som föreskrivs i rättspraxis och doktrin.En skiljedom, som klandrades och därför blev offentlig, visar hur skiljemännen valde att tillämpa 36 § AvtL för att jämka en avtalad klausul om ansvarsbegränsning och istället göra en skadeståndsbedömning delvis utifrån skadeståndsrättsliga principer.I uppsatsen utreds under vilka förutsättningar en eller flera klausuler kan jämkas och redogör för hur ett jämkningsförfarande generellt går till och analyserar vad ett eftersträvansvärt förhållandesätt till en faktor som tecknad ansvarsförsäkring är. Vidare utreder uppsatsförfattarna huruvida en ansvarsförsäkring hos part kan påverka utfallet av bedömningen i skadeståndsrättsliga frågor.

Integrationsklausuler (Eng. ?merger clause?, ?entire agreement clause? eller ?integration clause?) är en allt vanligare företeelse i svenska, kommersiella avtal. Klausulernas syfte är att säkerställa att det skriftliga avtalet utgör parternas fullständiga överenskommelse samt reglera hur tillägg och förändringar av avtalet ska ske. Vanligtvis anger integrationsklausuler även att det skriftliga avtalet ersätter alla tidigare överenskommelser, avtal eller utfästelser.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.