SammanfattningVägtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsområde utgör en ständig risk för miljöskador, såväl på kort som på lång sikt. Det rättsliga regelverk som knyter an till vägtransportrelaterade skador på miljön syftar i olika grad till att kompensera för de skador som kan tänkas uppkomma. Mest långtgående är de förvaltningsrättsliga avhjälpandeansvarsreglerna i 10 kap miljöbalken, enligt vilka en skadevållande för vissa så kallade allvarliga miljöskador har att återställa den skadade miljön till sitt ursprungliga skick. I samma kapitel uppställs även ett ansvar för föroreningsskador, det vill säga miljöskador på särskilt angivna naturresurser som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I dessa regler föreskrivs att den som orsakat en sådan skada ska förebygga, hindra eller motverka densamma.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.

På senare år har lagerstyrning blivit allt mer aktuellt inom företagen. Detta är en följd av att kostnaderna for lagerhållning i högre grad tas hänsyn till i kostnadskalkyler idag Denna vetskap finns även hos Stenqvist AB som undrar om det finns möjlighet till effektiviseringar av företagets styrning av lagernivåer och lagerlokaler Stenqvist använder sig av två ordertyper för lagerproduktion, lagerorder och blockorder. Företaget önskar få reda på om dessa typer är effektiva metoder att styra produktionen med. Vidare undrar Stenqvist om orderkvantiteterna som används är optimala. Idag upplevs färdigvarulagret vara fullt och företaget går i funderingar att bygga nytt lager eller om mojligt utnyttja nuvarande lokal bättre for att utöka lagringskapaciteten.Efter att ha studerat försäljningsstatistik och historiska lagernivåer för lagerorder försökte vi ur kända styrmetoder finna lämpligt sätt att styra denna typen av produktion.

Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta fastställer IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien.