En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utsträckning arbetar med draperade produkter. Överföringen från draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster består av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. Därför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att återskapa en specifik draperat form. Som utgångsläge för studien finns ett plagg som draperats på docka av den externa handledaren och designer på företaget.

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster.

?Ritualen - att minnas? är ett arbete där jag bearbetat begagnade brukstextiler. Med utgångspunkt från en nyfikenhet på materialets förmåga att registrera minnen har jag undersökt plagg och tyger. Syftet med arbetet var att undersöka en känsla av närvaro i frånvaron av kropp. Arbetsprocessen var ett intuitivt prövande ochsökande efter en metod eller teknik med vars hjälp den känslan kunde uttryckas.Arbetet resulterade i tre objekt som tillkommit genom en teknik av noggrant avvägd upprepning, ett utsuddande och uppdelande av material.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer och risker som påverkar köpbeslutet för en konsument gällande en ny innovativ produkt. Uppsatsen kan på så sätt bidra med kunskap och förståelse för företag som vill utveckla den här typen av produkter. Studiens inriktning och syfte togs fram i samarbete med textilföretaget FOV Fabrics. Med utgångspunkt ur syftet och problemet genomfördes en enkätundersökning som kompletterades med semi-strukturerade intervjuer med fyra av enkätrespondenterna. Resultatet av enkätundersökningen analyserades och jämfördes med resultatet av intervjuerna.

Arbetet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen för att undersöka vilka vattenavvisande behandlingar som görs på ytterplagg för barn och hur tillverkarna förhåller sig till perfluorerade ämnen. I arbetet har vattenavvisande ytterplagg för barn i förskoleåldern studerats, med syfte att se i vilken mån perfluorerade ämnen används i plaggen. Barnen som har studerats är utomhus varje dag i alla väder. Vid kraftigt regn eller när det är mycket blött ute används vattentäta regnställ, vid lättare väta bär de ytterplagg med vattenavvisande funktion. En egen oljedropptestmetod har utvecklats.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgångspunkt i slöjbärares egna förhållningssätt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbärande kvinnor bearbetades med hjälp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestämma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. Utifrån social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken på social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhållande till den dominerande bilden av slöjan i Väst..

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet.

Ledningsbanor syftar till att föra ström eller digitala signaler mellan elektroniska komponenter. Traditionellt brukar ledare av solid metall användas, då metall har låg resistans och lämpar sig bra som strömledare. I denna studie utforskas möjlig-heten för olika material att fungera som textila ledningsbanor. Textila ledningsba-nor behövs bland annat i medicinska plagg med sensorer. En ledningsbana som ska vara i ett plagg måste både vara tvättbar och flexibel.

I studien tas måttlistor fram för tre barnplagg med funktionsdetaljer. Plaggen graderas för att kontrollera att skillnadsintervallerna är rimliga att skicka vidare till produktion. Studien genomförs mot ett företag som uppgiften utformas tillsammans med och som bidrar med material i form av tyg, provplagg att utgå ifrån, samt handledning.Metoden för studien är huvudsakligen experimentell forskning i form av avmätning, konstruktion, gradering och sömnad. Underlag för den experimentella forskningen består av litteratur. Huvudfokus ligger på gradering då plaggen i studien omfattar ett stort storleksspann innehållande 12 storlekar vilka är 86-152 centilong.

Då konstruktion och passform är det mest väsentliga i ett plagg är det oftast här problem uppstår. I detta fall gäller det rörelsen på en baseballjacka. Företaget har tagit ur baseballjackan ur kollektionen för att de inte få ordning på felen.Utgångspunkten för arbetet är ett tidigare prov, olika plaggskisser och en måttlista som inte stämmer helt och hållet. Måttlistan går att använda som jämförelse men i och med att plagget är fel är den inte att lita på. Med en bra grund undviks eventuella problem senare i processen.För att testa rörelsemöjligheterna i plagget används provmodeller i storlek 50.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.