Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Övervikt hos hund är ett växande problem med en rapporterad incidens på 22-40 %. Tillståndet definieras som ett överskott av fettvävnad i kroppen, beroende på rubbad energibalans. Överviktiga individer drabbas ofta av sekundära hälsoeffekter så som diabetes mellitus och insulinresistens, andningsbesvär, förhöjt blodtryck, ortopediska tillstånd och njurproblem. Överviktiga hundar har även kortare livslängd än normalviktiga hundar. Överviktiga hundar har abnormala lipoproteinvärden med högre plasmakoncentrationer av både Triglycerider och kolesterol jämfört med normalviktiga hundar. De har också en rubbad balans av så kallade adipokiner som utsöndras av fettvävnaden.

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra.

SAMMANFATTNING En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnära områden. Enligt gammal hävd och av praktiska skäl tillåts boskap på perifert belägna marker släcka törsten i de vattendrag som finns att tillgå på betet och längs Östersjökusten dricker djuren havsvatten då färskvatten ofta är en bristvara. Algblomningar med toxinbildande cyanobakterier uppträder varje sommar i Östersjön liksom i många åar och insjöar. Temperatur, solinstrålning och väderförhållanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inräknat Finska viken, Ålands hav och Skärgårdshavet tillhör de mest utsatta områdena när det gäller massförekomst av cyanobakterier.