Tidigare forskning inom området aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketräning ligger till grund för vårt val av ämne för kandidatuppsatsen. Styrketräning är något som ligger i tiden och därför behövs det forskning som visar hur en individ kan förändra sitt träningsupplägg till något som är effektivt för de mål som personen har med träningen, en faktor som går att påverka är setvilan. Den forskning som är utförd inom ämnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva återhämtningen men också studier som inte visar någon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur två olika återhämtningsmetoder (aktiv och passiv återhämtning) som kan användas under setvilan påverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. Vår studie är utförd på nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska läget var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig på varför Ryssland valde att ta till det yttersta våldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. Många teorier har lagts fram om detta ämne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagsläget (dec.2006) pågått i över 12 år, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkämpas stridigheter mellan ryska säkerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.

Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet.

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities.

Hometown Boy är ett projekt av konstnären Liu Xiaodong. Tillsammans med en grupp medarbetare besökte han sin barndomsstad  Jincheng i nordöstra Kina, en stad han lämnade för trettio år sedan.. Resultatet visades på UCCA, Ullens Center for Contemporary Art i Beijing. Lius verk synliggjorde individer från en marginaliserad arbetarklass som inte ofta ges utrymme inom porträttkonsten.Mitt syfte har varit att tolka Lius Xiao Dou Hanging Out at the Pool Hall bland annat utifrån ett marxistisktfeministiskt förhållningssätt. Som metod har jag utgått ifrån bildanalyser av verken samt litteraturstudier.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Denna uppsats spänner över den mångkulturella skolan och språkutveckling. Dialogskolor är ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar på de skolor som har sämst måluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingår i satsningen. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning är gjord på skolor från en kommun där åtta grundskolor ingår i projektet, som främst riktas till språkutveckling.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

BakgrundSedan början av nittonhundratalet har Storbritannien varit delaktig i flertalet COIN-operationer.Deras erfarenheter har bidragit till att de numera räknas som en framstående nation inom justCOIN. Undersökningen handlar om Irland 1916-1922 och Storbritanniens agerade i förhållande tillden nuvarande brittiska COIN-doktrinen.SyfteUndersökningen skall klargöra, utifrån den nuvarande brittiska doktrinen, vilka skillnader ochmisstag Storbritannien begick under början av nittonhundratalet på Irland i förhållande till dennuvarande COIN-doktrinen.MetodUndersökningen är teorikonsumerande och delar upp teorin i variablerna mål, medel och metod.Dessa jämförs mot analysenheter som utgörs av tre tidsepoker från det anglo-iriska kriget.SlutsatserUndersökningen påvisar att Storbritanniens agerande på Irland i början av nittonhundratalet skildesig markant mot vad den nuvarande doktrinen förespråkar. Framförallt i mängden våld somnyttjades..

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.