Periodontit (inflammation i tandens stödjevävnad) är ett vanligt problem hos sällskapshundar. Det är en mycket smärtsam sjukdom som kan leda till tandlossning. Periodontit orsakas av orala bakterier som koloniserar tandköttsfickor, varpå stödjevävnaden runt tanden bryts ner. En bakteriegrupp som ofta förekommer i dessa fickor är Treponema spp. Dessa rörliga spiroketer har ett flertal virulensfaktorer som gör det möjligt för dem att invadera och orsaka stor skada.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

This literature study assembles current knowledge about CODD (Contagious Ovine Digital Dermatitis). The aetiology of this disease is not completely known and to obtain a manageable overview, this study aims to summarize the knowledge from published studies and shed light on the subject. Search for literature on the subject has been made in the Web of Knowledge, PubMed and Google Scholar, and has been compiled in this paper. Footrot and ovine interdigital dermatitis are differential diagnosis of CODD and they possibly have a common role in the emergence of CODD. Several studies have drawn parallels to bovine digital dermatitis.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

This literature study assembles current knowledge about CODD (Contagious Ovine Digital Dermatitis). The aetiology of this disease is not completely known and to obtain a manageable overview, this study aims to summarize the knowledge from published studies and shed light on the subject. Search for literature on the subject has been made in the Web of Knowledge, PubMed and Google Scholar, and has been compiled in this paper. Footrot and ovine interdigital dermatitis are differential diagnosis of CODD and they possibly have a common role in the emergence of CODD. Several studies have drawn parallels to bovine digital dermatitis.

Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte. I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 % bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %.