År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebär att alla svenska börsnoterade företag måste nedskrivningspröva sin goodwill istället för att som tidigare göra årliga avskrivningar. Detta utförs med hjälp av en diskonteringsränta och påverkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. Vår uppsats baseras på en studie av Carlin och Finch (2009) som jämförde australiensiska företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiska sådana beräknade med hjälp av CAPM. De fann att en stor del av företagen använde en opportunistisk diskonteringsränta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och därför använder vi både CAPM och trefaktormodellen när vi gör motsvarande undersökning på noterade svenska företag.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i små bolag erhåller riskjusterade överavkastningar, på kort och lång sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssätt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i små bolag erhåller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden använda trefaktormodellen tar hänsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med små bolag..

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.