Sökresultat:
2030 Uppsatser om Tredje världen - Sida 42 av 136
Hur partnern till den som insjuknat i stroke upplever sin livssituation
Bakgrund: Stroke Àr vÀstvÀrldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje Är fÄr ungefÀr 30 000 mÀnniskor stroke i Sverige. NÀr nÄgon insjuknat i stroke berörs Àven deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrÄn vÀsentlig litteratur. Metod: I studien anvÀndes latent innehÄllsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).
Operationssjuksköterskors kunskaper om hygienrutiner
I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvÀ-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, anvÀndningen av hand-skar samt operationspersonalens klÀdsel. För att minska smittspridning och infektioner Àr det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien Àr att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.
Att leva sitt yrke
Personliga trÀnarna Àr en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjÀlpa individer pÄ olika nivÄer nÀr det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populÀrt och mÄnga utbildar sig idag till personlig trÀnare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig trÀnare, och dÀrför kan det vara vÀsentligt att undersöka hur det talas om personliga trÀnare dÄ det konstruerar och reproducerar berÀttelsen om den verklighet de lever i och att det pÄverkar förstÄelsen av yrkesrollen. Syftet Àr att belysa vilka versioner som framtrÀder av hur personliga trÀnare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien Àr inspirerad av socialkonstruktivism har dÀrför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgÄngspunkt i professions- och kompetensteori.
Unga norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och fysiska aktivitetsnivÄ: en enkÀtstudie
Kroppsuppfattning handlar om hur man ser pÄ sin kropp till exempel utifrÄn vikt, proportioner och omfÄng. Forskningen pÄ mÀn har visat att de oftast Àr ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och deras fysiska aktivitetsnivÄ. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken mÀn i Äldrarna 18-23.
SVENSKA TEXTILFĂRETAGS MILJĂARBETE I TREDJE VĂRLDEN - CSR-ARBETE OCH KONTROLLER I LEVERANTĂRSKEDJAN
Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera.
För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.
Beviskrav i ett urval förvaltningsmÄl : en komparativ studie
Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.
Utveckling av automatisk installations- och uppdateringsapplikation skriven i Java
Xylem Àr ett vÀrldsledande företag inom vattenteknologi. Xylem hade Är 2011 mer Àn 12000 medarbetare i över 150 lÀnder. Xylem Water Solut-ions Àr den största enheten och har huvudkontoret i Stock-holm/Sundbyberg dÀr vi har fÄtt möjligheten att göra vÄrt examensar-bete.För att lÀsa och presentera prestanda pÄ pumpar och motorer anvÀnds ett program som heter PECU som körs i UNIX. För att anvÀnda PECU pÄ PC anvÀnds en klient som heter Jmenu. Jmenu utvecklades för mÄnga Är sedan och Àr idag krÄngligt att installera, uppdatera och distribuera.
Staden som utopi : om hur strÀvan efter ett bÀttre samhÀlle konkretiseras i planideal
Den hÀr kandidatuppsatsen bygger pÄ litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt sÄ vÀl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger pÄ diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, dÀr hÄllbarhet Àr ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga vÀrden och har sedan dess pÄverkat dagens stadsplanering. För att fÄ förstÄelse för vad för tidigare samhÀllsförÀndringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.
Fyra pedagoger och bildÀmnet
Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.
Skolans krishantering : Om elevers plötsliga bortgÄng
Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.
Upplevelser av stroke i yrkesverksam Älder
Stroke Àr tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke Àr Àldre, men inte mindre Àn 20 procent Àr mÀnniskor i yrkesverksam Älder. Att drabbas av stroke innebÀr bÄde fysiska och kognitiva begrÀnsningar. Insjuknar man i yrkesverksam Älder innebÀr det en stor livsomstÀllning eftersom dessa patienter ofta har familj och Àr mitt i yrkeslivet. För att fÄ en djupare förförstÄelse och pÄ sÄ sÀtt lÀttare kunna ge individuell omvÄrdnad var syftet att belysa hur det Àr att leva med stroke i yrkesverksam Älder.
Bakom stÀngda dörrar : Sjuksköterskan i mötet med vÄld i partnerrelationer
VÄld i partnerrelationer Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem, inte minst i Sverige. DÄ sjukvÄrden Àr den tredje största hjÀlpinstansen vÄldsutsatta vÀnder sig till, har sjuksköterskan en nyckelroll i att identifiera individer som utsatts för partnerrelaterat vÄld. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förhÄllningssÀtt i mötet med individer som utsatts för eller misstÀnks ha utsatts för vÄld i en partnerrelation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ett hÀmmande förhÄllningssÀtt beskriver sjuksköterskors instÀllning till vÄld i partnerrelationer, myter, fördomar och antaganden.
MÄngfald : En diskursanalys av fjorton mÄngfaldsplaner
Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.
AnvÀndbarhet hos processinriktade kommunikationsmodeller vid interkulturell kommunikation : en litteraturstudie
Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.
Utveckling av fondförsÀkringssystem
Idag anvĂ€nds applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsĂ€kringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att Ă€ven kunna hantera fondförsĂ€kringar.Arbetet, som utfördes vid BrĂŒggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsĂ€kringar, PensAd och tillgĂ€ngliga utvecklingsverktyg. DĂ€refter planlades och avgrĂ€nsades projektet till fyra faser som sedan lĂ„g till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. DĂ€refter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.