Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Det är en nödvändighet att aktivt använda sig av sin empatiförmåga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes känslor.Empati är därför en förutsättning för att kunna ge klienten den hjälp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berättelser om Traumatiska händelser leda till attsamtalsrådgivaren tänjer sig längre än vad som är nyttigt och till slut inte orkar släppa innågon mer drabbad människa.I denna studie undersöks vad det är som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svåra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar på syftesfrågan: Engagemang väcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk närhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprätthåller engagemanget..

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare Traumatiska upplevelser från barndomen.

Ungefär 16% av alla kvinnor drabbas av sjukdomen Provocerad vulvodyni (PVD), tidigare benämnt vulvavestibulit, som ger vaginala smärtor och påverkar kvinnorna fysiskt, psykiskt och reproduktivt. Varför kvinnor drabbas av sjukdomen är fortfarande okänt. Tidigare forskning har påvisat samband mellan sjukdomen och psykosociala faktorer, men det har inte gått att avgöra om de psykosociala faktorerna orsakar PVD. Det finns ingen rekommenderad standardbehandling av PVD, utan flera olika behandlingsmetoder används. Oftast kvarstår symtom efter avslutad behandling.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 55 000 människor med cancer och risken att få en cancersjukdom någon gång i livet är cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer är cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar såsom exempelvis håravfall, illamående och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamående, trötthet och håravfall i samband med cytostatikabehandling påverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och användes i sammanställningen av arbetets resultat.

Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och Traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta,överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas.Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och utgjort resultatet.Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandetav fibromyalgi.Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer.Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuelltutnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel,operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högtBMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi.Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkarutvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklardock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flerariskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi.Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiskaoch sociala riskfaktorer..

Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hästägare och försäkringsbolag stora summor varje år. För hästägaren innebär dessa skador dessutom förlorad tid för träning och tävling samt stress och oro. Under år 2005 genomfördes en större enkätstudie (ännu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frågor där hästägare skulle uppslatta hästens temperament. Dessa frågor är utformade som så kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och är de som analyserats i detta arbete.

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades i avsikt att komma fram till slutliga teman. Resultat: I resultatet framkom det olika teman som var av betydelse för de anhöriga: information, närhet och delaktighet samt känslomässigt stöd. Diskussion: Anhöriga är i behov av ett bra möte med intensivvården. Genom goda kunskaper om Calgary modellen kan vårdaren involvera anhöriga i vården.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger Traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning..

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom Traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge Traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.