Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Bakgrund: Självskadebeteende startar ofta i tidiga tonåren men orsaken grundar sig i Traumatiska upplevelser i barndomen. Beteendet är en medveten handling som utförs för att dämpa den psykiska smärtan och resulterar i en vävnadsskada. Patienterna anser sig ofta bli stigmatiserade och behandlade som objekt när de istället behöver känna stöd och förståelse från personalen i omvårdnaden. Syfte: Att belysa patienter med självskadebeteende, deras upplevelser av sitt beteende och av omvårdnadspersonalens förhållningssätt vid mötet i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den Traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.