I denna studie har jag valt att fokusera på mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de använder sig av. Mobbning är en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som är mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i självbiografier. Ibland får vi höra om barn som inte får den hjälp de ha rätt till. Skolan och vuxna sviker dem när de behövs som mest.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.