Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och ålderism.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva.

Bakgrund: För hundra år sedan var döden en naturlig del av familjelivet. Det var accepterat och förstods av alla familjemedlemmar, barn fick se människor som åldrades och dog. Idag växer barn upp i en kultur där man undviker sörjandet och den oundvikliga döden (Willis, 2002). För bara några årtionden sedan frågade man sig om små barn faktiskt kunde sörja, idag frågar vi oss hur barn sörjer och hur vi vuxna kan förstå deras sorg (Dyregrov, 1999). Vuxna underskattar varaktigheten och djupet i barns reaktioner.

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage.To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools.This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's? autonomy, the institutional framework and affordance.Our conclusion is that the tablet?s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other..

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Att mista ett barn redan innan det är fött är en traumatisk upplevelse för föräldrarna. Andelen av intrauterin fosterdöd dvs. dödfödda barn födda efter graviditetsvecka 28 är ca 3-4/1000 av födda i Sverige. Den bakomliggande orsaken är ofta okänd. Syftet med studien är att beskriva och analysera arbetsmetoden avseende kuratorns psykosociala arbete med föräldrar som fått ett dödfött barn.