Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

AbstraktBakgrund: På 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-händelse. Idag är det känt att intrauterin barnadöd innebär en traumatisk upplevelse för föräldrarna och att man som vårdpersonal måste bekräfta barnets existens och föräldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att få ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer.

Det finns bra och dåliga tider, så även inom ekonomin. Förra året 2008 gick världen in en lågkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sårbart redan från början så påstås det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att påverka stora delar av världen. Bostadskrisen kom att påverka bankerna hårt på grund av att de hade en hög utlåning till familjer och människor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lån. När dessa människor inte längre kunde betala sina lån blev de tvungna att sälja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lånat ut.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.

Titel: Vilken bank väljer du?  ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund av den ekonomiska krisen.

Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.