Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet..

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten.

Den här uppsatsen handlar om EMDR- metoden.En psykoterapeutisk metod som syftar till att bearbeta minnen från traumatiska händelseroch mildra de psykologiska konsekvenserna. Francine Shapiro utvecklade denna metod 1989 för behandling av trauma. Det påstås att 84- 100 % av dem som behandlas mot Post traumatisk stress syndrom med denna metod blir fria från symptom på endast 1-3 behandlingar. Shapiro påstår att metoden är effektivare än någon annan terapeutisk behandlingsmetod.Huvudsyftet med att välja att skriva om detta, var att införskaffa kunskap om EMDR- metoden i sin helhet. Om dess uppkomst och utveckling.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada.Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed.

Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

There are differences today amongst psychoanalysts regarding if psychoanalysis should limit itself to being exclusively a hermeneutic discipline or if psychoanalysis should find points of contact with neurobiology. The purpose of this essay is to touch upon the larger issue that creates the different points of view: Can psychoanalysis become enriched by finding points of contact with neurobiology, and should psychoanalysis be regarded as belonging to a broader scientific field than being exclusively a human science? The question at issue is: Can modern neurobiology contribute to a development of the psychoanalytic concepts; compulsion to repeat, transference/countertransference and talking cure? The method used is a literature study. The result shows that: Freud?s theories regarding traumatic compulsion to repeat can be linked with LeDoux?s theory of "emotional memory".

John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 år och varit på den sociologiska agendan i drygt 20 år. Den har fått utstå omfattande kritik, men har också lockat många. Ofta framstår den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en närmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sällan fram, men har under de senaste 10 åren fått allt större fotfäste inom samhällsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori växer fram är därför viktigt för att förstå den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka frilägga de gemensamma nämnarna i den postmoderna teorin och på så vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Detta arbete beskriver struppipning, som är en sjukdom som beror på att rekurrensnerven är skadad. Detta leder till att larynx inte kan fungera normalt. Hästens symtom visar sig särskilt vid ansträngning, då den blir onormalt trött, och vid inandning har den ofta ett karakteristiskt missljud. Orsaken till att nervskadan uppstår är ofta idiopatisk, men det kan exempelvis också bero på trauma av olika slag. Det är troligt att sjukdomen är ärftlig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

ABSTRACTThe aim of the study was to examine the prevalence and the location as well as the registration of gingival recessions among patients between 20-29 years of age, who are treated on the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a recording study, where the first page of the base record paper was examined. We examined 295 base records. The result showed that gingival recessions only were registered on 3 % (n=10). Most of the injuries, 53 % (n=157), had been registered as toothbrush trauma.